Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Sjöforskningar i Lappland. Af K. Ahlenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sammanfattas resultaten af de gjorda undersökningarna, finner
man genast, att de stora sjökedjornas nedre länkar eller östliga
delar alla äro tämligen grunda, uppfyllda eller omgifna af mäktiga
moränaflagringar, samt flera af dem därtill i sin nedre ände
karakteriserade af framträdande åsbildningar eller rullstensåsar, hvilka
sedermera fortsätta på land flera mil i sydostlig riktning; exempel
på detta sistnämnda förhållande äro åsbildningarna i nedre delarna
af Storuman, Hornafvan, Rappen och Purkijaure. Längre i väster
däremot, på andra sidan moränmarkernas flacka sjöar och
sjöåsarnas zon, finner man en region bestående af sjökedjornas
hufvuddelar, stora, fjordliknande sjöar med jämn botten och midtfåror,
hvilka nå ett högst betydande djup. Om man som gräns mellan
grundsjöarna i öster och djupbäckena i väster väljer den djupsiffra,
som utgör fjärdedelen af de undersökta sjöarnas ungefärliga
medeldjup, eller 100 m., erhålles på detta sätt en djupvattengräns af
25 m., som på den östliga, grunda sidan lämnar hela Volgsjön,
nedre änden af Vojmsjön, nedre änden af Storuman, nedre änden
af Storvindeln jämte Nedre Gautsträsk, nedre änden af Hornafvan,
hela Uddjaur och hela Storafvan, södra delen af Rappen samt af
sjöarna i Lilla Lule älfs dalgång åtminstone Purkijaure, Saskam
och Vajkijaure. Alla dessa sjöar och sjödelar uppnå icke 25 m.
djup; de ligga tillika alla helt och hållet inom urbergets område.
Bland djupbäckena väster om djupvattengränsen ha sjöarna
Malgomaj, Vojmsjön, Storuman och Hornafvan större djup än 100
m., d. v. s uppvisa större djupsiffror än medeldjupsiffran för hela
det undersökta området. Mellan 50 och 100 m. djup äga Tjeggelvas
och Saggat, öfver 25m. djup äga Skikkisjön, Storvindeln, Rappen,
Peuraure, Tjåmotisjaure, Skalka, Parkijaure och Randijaure.
Åtminstone de två förstnämnda grupperna äro till en stor del af sin
utsträckning belägna väster om formationsgränsen, d. v. s. på
kvartsit- och silurbildningarnas område; först i sin nordvästliga
ände nå dessa sjöar in på fjällskiffrarnas gebit. Härtill kan läggas,
att vid dessa sjöar ännu ingenstädes träffats spår af äldre
strandlinjer; de torde sålunda icke under något skede af senglacial eller
postglacial tid ha varit uppdämda af inlandsisen eller rester däraf.
Först längre i väster, uppe i den egentliga fjällregionen, träffas
spår af isdämda sjöar, uppdämda af inlandsisens kant i öster och
fjällryggen i väster. I Urnans vattenområde har A. Gavelin
funnit strandlinjer efter dylika isdämda vattendrag omkring
Gäutasjöarna m. fl. i Tärna. Enligt meddelande af P. J. Holmquist finnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
