Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Något om äldre kamerala handlingars betydelse för geografisk forskning. Af Gunnar Huss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svårt att förstå, huru ett sådant arbete som Burei Lapponia kunnat
utföras af en enda man.» Tämligen tydligt är äfven, att, om ock
Bureus själf verkställt talrika mätningar och observationer, [1] så kan
han dock omöjligen med den tid, som därför stod honom till buds,
personligen hafva undersökt hela det vidsträckta området så i
detalj, som den utförliga och i förvånande grad korrekta
framställningen å kartan synes gifva vid handen. Det är också ett
intressant problem att utreda, hvilka källor han haft att tillgå för att
komplettera sina egna forskningar. Lönborg antar, att han »haft
goda hjälpare i de många lappfogdar och andra män, som under
den föregående tiden gjort resor uppe i Lappmarken i och för
utredning af gränsförhållandena mot Ryssland och Norge. [2] Af
den orienterande undersökning, han härom lämnar, [3] framgår tydligt,
att den lifliga kartografiska verksamheten i Norden vid tiden
omkring år 1600 närmast framkallats af de praktiska behof, som de
tvistiga gränsförhållandena medförde. Naturligt är ock, att
gränsreglerings- och fredskommissionerna äfvensom de fogdar och andra
ämbetsmän, som af liknande anledning bereste norra Skandinavien
och särskildt dess gränstrakter, därunder kunde samla ett
värdefullt material samt förvärfva betydande personlig kännedom om
dess geografiska förhållanden. Lika klart är, att Bureus haft
mycken ledning af de upplysningar, som på denna väg stått att
vinna. Men å andra sidan kunde vid dylika färder, som företogos
i syfte att undersöka gränserna, ej gärna någon systematisk
kännedom vinnas om andra trakter än just gränsområdena och de af
hufvudvägarne från kusten närmast berörda. Burei
lapplandskarta — liksom ock hans senare karta öfver hela Skandinavien —
företer emellertid samma korrekta detaljrikedom i fråga om hela
det område, som upptages af öfre Norrland och motsvarande
trakter af Finland. Detta förhållande tyder på att hans källmaterial
varit af mer omfattande och homogen art, än det som kunnat
erhållas som biprodukt vid ifrågavande gränsundersökningar och
resor. Man tvingas förutsätta, att han för sin framställning af alla
trakter inom det vidsträckta och svårutforskade området rådfrågat
källor af samma art och sagesman med samma förutsättningar.
Af skäl, som nedan skola anföras, synes det författaren klart, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
