Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Något om äldre kamerala handlingars betydelse för geografisk forskning. Af Gunnar Huss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
just de kungliga fogdarne och deras å ämbetets vägnar upprättade
handlingar varit de — jämte Burei egna undersökningar —
viktigaste källorna till hans kännedom om och framställning af det
nordliga Sverige (och Finland).
—
Att fogdarne i Norrland haft rent af skyldighet att i och för
sin ämbetsutöfning på det noggrannaste taga kännedom om vissa
af sitt fögderis geografiska förhållanden, framgår redan af en
allmän öfverblick öfver deras årliga räkenskaps- och
redovisningshandlingar. Dessa äro af tre väsentligen skilda slag, nämligen
först och främst de egentliga räkenskaperna, upptagande samtliga
inkomster och utgifter samt in- och utgående inventarier o. s. v.;
vidare dels verifikationer till utgiftsposterna samt dels
specifikationer till inkomstrubrikerna. De till sistnämnda kategori hörande
handlingar utgöras hufvudsakligen af längder öfver uppbörden af
olika slags skatter. Utom tionden samt de gamla ordinarie
skatterna, betydligt växlande till natur och antal i de olika historiskt
gifna landskapen, uppburos nämligen för hvarje år äfven en eller
flera tillfälliga gärder, för hvilka likaledes särskilda längder i regel
upprättades. Slutligen förekommo ransaknings- och
saköreslängder, listor öfver afgifter för fisken och bergverk, för handel
och handtverk o. s. v. Alla dessa uppbördslängder erbjuda
material för undersökning af geografiska spörsmål. De viktigaste
skatterna utgjordes för jorden, d. v. s. erlades af bönderna. De
däröfver upprättade längderna namnge därför i hvarje socken
samtliga bönder, ordnade efter byalag. I jordskattelängderna anges
därjämte jordetal och -skatt o. s. v.; andra längder hafva andra
säruppgifter. De olika slagen äro ej fullt likartade med hänsyn
till byarnes och personnamnens gruppering och stafning, trots det
att de ingå jämnsides i samma ämbetsmäns handlinger. Detta beror
på vederbörande skattetitlars olika art, ålder och historiska
tillkomst äfvensom därpå, att de stundom under äldre tider uppburits af
olika myndigheter. Den uppställning och gruppering, som en gång
traditionellt utbildats, har sedan mer eller mindre oförändrad
bibehållits, dock ej så stereotypt, att ej nytillkomna gårdar och byalag
efter hand införts. Man kan på grund däraf med stor noggrannhet
följa den odlade bygdens fördelning och i samband därmed stående
företeelser. I tionde längderna, hvilka visa sig känsligast och
snabbast återge inträffade förändringar, kan man t. ex. först se, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
