Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Något om äldre kamerala handlingars betydelse för geografisk forskning. Af Gunnar Huss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bebygda landet och Lappmarken».[1] Hur den faktiskt gått fram,
kan man i stort sedt konstatera genom att på nutida utförliga
kartor identifiera de »träsk», som i 1500-talets fiskeregister
angifvas. Deras antal är så stort, att mycket bestämda resultat på
detta sätt stå att vinna. Man finner därvid, att lappmarksgränsens
läge vid denna tid varit alldeles detsamma som nu i förhållande
till dessa sjöar och att sålunda den faktiska områdesfördelningen
mellan Lappmarken och kustlandet allt från 1500-talet i stort sedt
varit oförändrad. Dess uppkomst har tydligen föranledts af det
praktiska behofvet att åtskilja de trakter, till hvilka nederlandets
bönder fingo sträcka sina fisketurer, från dem, som af lapparne
brukades. Därmed bestämdes ock på naturligt sätt, hvarest
fogdarnes i kustlandet uppbördsområden upphörde och lappfogdarnes
vidtogo. Betonas må, att i de egentliga gränstrakterna ännu länge
inga fasta bosättningar ägt rum, hvarför gränsskillnaden på intet
sätt anknöt sig till odlingsförhållandena, utan från kronans
synpunkt praktiskt taget egentligen afsåg den viktiga uppbörden af
fiskeafgäld från »träsken».
—
Ofvan framhölls sannolikheten af att Bureus för sina
kartografiska arbeten begagnat sig af den geografiska kännedom
fogdarne personligen måste besitta samt af de anteckningar af denna
art, som på grund af skatteförhållandena förekomma i deras
räkenskaper och längder. Detta antagande synes af hvad om dessa här
ofvan anförts vara synnerligen rimligt, men kan dock ej
godkännas som fullt säkert, med mindre till stöd därför positiva skäl
kunna andragas. Sådana synas emellertid i rikt mått föreligga
redan med hänsyn till den allmänna karakteren hos Burei
lappländska karta. Anmärkningsvärdt är därvid först och främst att,
med undantag af den skarpt utbildade fjällrygg, som på
traditionellt sätt framställes bilda gräns mot Norge, så godt som inga
markeringar af höjd- och terrängförhållanden där förefinnas. Däremot
äro kust- och skärgårdskonturer, flodlopp och sjöar återgifna på
ett sätt, som fullständigt afviker från alla föregående kartografers
fantasterier och rent af kan motsvara nutida anspråk på korrekthet
och detaljrikedom. Just dessa senare geografiska fakta var det,
som fogdarne måste lära känna i och för uppbörden af strömming
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
