Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Något om äldre kamerala handlingars betydelse för geografisk forskning. Af Gunnar Huss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och sälspäck vid kustfiskena, af lax i floderna och gäddor m. m. i
»träsken». När man läser det ofvan meddelade utdraget ur
fiskeregistret angående laxfisket i Lule älf, förstår man lätt, hvarest
Bureus kunnat hämta den kännedom om dess vattensystem, som
på lapplandskartan kommer till synes. Sant är visserligen, att
fiskeregistren från början af 1600-talet ej längre äro fullt så
utförliga som t. ex. 1550- och 1560-talens. Men de måste i alla händelser
hafva ägt ett stort värde för en geografisk forskare, särskildt när,
såsom här gifvetvis var fallet, fogdarne både kunnat och varit
skyldiga att efter behof lämna supplerande upplysningar. I
fullständig öfverensstämmelse med denna uppfattning om
fiskeregistrens betydelse stå ock de af Lönborg anmärkta omständigheter,
»att de nordligaste delarne af Lappmarkerna äro ojämförligt bättre
framställda än de sydligare» samt att Burei korrekta
»framställning af de inre delarne af landet dock närmast gäller det svenska
riket samt de omtvistade gränstrakterna». Det var just öfver
dessa nordligare delar, som fogdarne förde utförligare fiskeregister
af den anledning, att kronans fiskeregale kunde göras gällande
endast i för bosättning nyvunna trakter. [1] Anmärkningsvärdt är
vidare, att äfven hela norska kusten från Ofoten till Varanger
framställts på ett sätt, som måste anses mycket tillfredsställande i
betraktande af de svårigheter, som de invecklade fjordlabyrinternas
kartläggning nödvändigtvis medförde. Detta står tydligen i direkt
sammanhang med de regelbundna uppbördsresor, som de svenska
lappfogdarne under vissa tider dit företogo och hvarunder utförliga
uppbördslängder upprättades.
Mest i ögonen fallande är dock öfverensstämmelsen mellan
namnen på de å kartan upptagna lappbyar och dem, som
förekomma i lappfogdarnes längder öfver uppburen lappskatt. Denna
motsvarighet är så fullständig, att man ej kan tvifla på, att dylika
längder förelegat för Bureus eller att han af vederbörande fogdar
personligen inhämtat äfven de af dem vedertagna stafningssätt. [2]
På tal om fiskeregistrens rikhaltiga innehåll må i förbigående
erinras om det ovärderliga material de erbjuda för fiskeri-statistiska
undersökningar. För hvarje år lämna de detaljerade uppgifter om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
