Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Om maritim anpassning. Af Rudolf Kjellén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finna en enda förutsättning i deras hemlands natur (sid. 59 f.).
Lika klart afspeglar sig den mänskliga andens relativa frihet gent
emot naturen, då vi iakttaga förändringarna i folkens nautiska
skicklighet under oförändrade naturförhållanden (t. ex. kornoternas
aftagande sinne för hafvet, sid. 21), då vi se samma lokal växla
karakter allt efter de folk som aflösa hvarandra där (så Tunesiens
sjöfart under karthagernas och ön Syras under grekiske
nykomlingars välde, sid. 19 f.), eller liknande lokaler med olika folk
förhålla sig olika (märk skillnaden mellan de aeoliska och joniska
kolonierna i Mindre Asien, här ofvan sid. 421, samt timoresares,
alfurers och vissa fidsjibors antimaritima sinnelag midt ibland de
»sjödugligaste» grannstammar, sid. 85 f, 88 n. 3); allt företeelser, där
politiska faktorer gifvetvis lätt fläta sig samman med den rent etniska.
Direkta bevis på den mänskliga faktorns öfvervälde stå också
att finna i författarens bok, då vi se folk af gammal sjömannastam
medföra sitt nautiska arf till nya stränder och bevara det trots
naturens motstånd. Ett sådant exempel anföres från
Californiabukten, där seris, en söndersprängd gren af kariberna, utveckla
rika maritima färdigheter i de mest ogynnsamma omgifningar (sid.
96 f.). Vi hafva ju för öfrigt i grunden samma bild i Karthagos
historia - ja t. o. m. i själfva Feniciens, om vi acceptera den högst
intressanta hypotesen, att dess berömda folk härstammade från
Persiska viken, där det en gång, i en vida gynnsammare omgifning,
inhämtat sina nautiska färdigheter (sid. 14 f.).
Ofvanstående antydningar äro endast ämnade att gifva en
föreställning om det rika innehållet i professor von Schwerins senaste
arbete och betydelsen af det ämne som där upptagits till
behandling. Ett fortsatt inträngande i ämnet skulle framför allt kräfva
skarpare distinktioner mellan lägre och högre grader af
»sjödugligheten» och mellan dess olika arter och vittnesbörd (sjöfart till
handelns, koloniseringens, fiskets, röfveriets ändamål; skeppsbyggeri,
simfärdighet m. m.), vidare en ytterligare observation på relationerna
mellan flod-, kust- och hafsfart, med mera som därmed står i
sammanhang. Ty hvarje antropogeografiskt problem är sammansatt af en
vimlande mängd småfrågor. Men äfven om man lyckades besvara
dem alla, så skulle man ändock knappast kunna gifva ett
allmängiltigt och vetenskapligt förbindande svar på frågan om den
mänskliga viljefrihetens eller naturnödvändighetens öfvertag i utvecklingen.
Svaret på denna grundfråga lärer alltid komma att färgas af
världsåskådningen i det hela.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
