Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Om maritim anpassning. Af Rudolf Kjellén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
speciellt ogynnsamma omständigheter må sedan framhållas allt för
stark bränning (Guineabukten och Koromandelkusten), ofarbara
floder (Sydafrika) och innerlandets fruktbarhet, som icke behöfde
kompletteras med hafvets näring (såsom i Egypten, där också den
ogästvänliga deltaranden försvårade den direkta beröringen med
hafvet, sid. 48; smärre exempel Oléron m. fl. franska öar, sid. 38,
Borneo, sid. 85, Fernando Po, sid. 65, n. 2).
Vilja vi nu se ett direkt exempel på naturfaktorns öfvermakt
öfver människosinnet i hithörande fall, så behöfva vi blott tänka
tillbaka på hvad ofvan nämndes om kapholländarne. Där i
Sydafrika se vi ett ypperligt sjömansfolk af hög kultur beröfvadt alla
hemlandets speciella förutsättningar för sjöfart (jämför hovas på
Madagascar), och följden blef att folket där borta också glömde sin
gamla konst och slog alla sina rötter i land - af sin gamla
sjömannaanda endast behållande den oro, som hos nuvarande burer
(boer) yttrar sig i en halfnomadisk vandringsdrift (jämför den
motsatta utvecklingen, från nomader till sjömän, hos turkmenerna,
här ofvan sid. 422).
Vi vända nu bladet och gå att skärskåda vittnesbörden om de
mänskliga anlagens betydelse vid de nautiska färdigheternas
utveckling. Denna faktor har i själfva verket spelat med och under
många af de nu angifna naturomständigheterna; ty om naturen
bjuder goda betingelser, t. ex. förmånligt geografiskt läge, så är
det dock ytterst människans intresse af samfärdseln som drifver
henne ut på hafvet. Vi finna också detta intresse mångenstädes
starkt nog att öfvervinna spridda naturliga svårigheter: sålunda
blefvo ju fenicierna ett ypperligt sjöfolk trots bristen på goda
hamnar hemma, Venedig och Genua hämtade sitt skeppstimmer
annorledes ifrån (Dalmatien och Corsica; jämför hvad författaren
säger om Egypten sid. 49), och holländarne få så göra ännu i dag.
Men understundom är naturens oginhet så stor, att
»sjödugligheten» endast kan tillskrifvas inneboende begåfning hos folket.
Då vi se eldsländarne på kulturens lägsta trappsteg trotsa ett
stormigt haf med de bräckligaste material, kan detta omöjligen
förklaras af kustutvecklingen i deras hemvist allena. Lika litet
kan naturfaktorn förklara den höga nautiska ståndpunkt, som
mayas en gång innehade på Yucatans ogästvänliga stränder (sid.
98 f.), och som ainos ännu i dag besitta i sina tryckta förhållanden
på Jeso och Kurilerna (sid. 94); och i krooboys hafva vi ett
folkslag, till hvars utpräglade sjömannaskicklighet författaren icke kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
