Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Litteratur - L. Gallois. Les Andes de Patagonie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De geologiska undersökningarna gåfvo vid handen, att detta land
torde varit hemsökt af åtminstone tvenne isperioder och att dess lösa
aflagringar förete en mängd intressanta likheter med den Skandinaviska halföns.
Otvifvelaktiga spår finnas också af en landsänkning i samband med
nedisningen och en landhöjning efter inlandsisens afsmältning. Det är den
patagoniska platån, som i synnerhet höjt sig och fortfarande höjer sig.
Och det är denna landhöjning som fortsätter flodernas starkt eroderande
verksamhet, hvilken i sin ordning förändrar vattendragens riktning.
Ett af de bäst undersökta områdena är Lacarsjön med dess
omgifningar. Den har nu sitt aflopp åt väster. Men dess yta har en gång
stått 200 m. högre, då dess vatten åt väster afstängts af glacierer.
Lologsjön har då varit förenad med densamma och för afloppet tjänat Rio
Quilquihue, som ännu afför Lologsjöns vatten. Från söder får detta
aflopp tillflöde genom Chapelco. Vattendelaren mellan Chapelco och det
till Lacarsjön gående vattendraget är blott 6 m. och eroderas alltjämt,
hvarför en gång också Lologsjöns vatten kommer att af bördas till
Lacarsjön och således gå åt väster. Huru föränderliga förhållandena ännu äro,
framgår af ett af Gallois anfördt egendomligt exempel. Moreno,
ledaren af undersökningarna från Argentinas sida sedan 1874 och den
förnämste kännaren af dessa trakter, besökte 1896 Buenos Airessjön. Han
iakttog då, att Rio Fenix, som först går i sydostlig riktning, gör en tvär
krökning mot väster för ett utfalla i sjön. Dess gamla kanal i
moränbädden var ännu synlig, och Moreno företog experimentet att leda
floden i dess gamla lopp åt öster, hvilket ock verkställdes af 6 man på 8
dagar.
Den vackra fotografien från Nahnel Haapisjön visar ett karakteristiskt
glacierlandskap. Alluviala bildningar afstänga mindre sjöar från den större.
Ofantliga block, som i fullständigt virrvar belasta dess östra strand,
beteckna gränsen för den sista nedisningen. Buenos Airessjön, den största
af alla dessa sjöar, har i väster fullkomligt karakteren af en alpsjö, men
i öster utgöra alluviala bildningar dess flacka stränder.
Det genomgående draget för dessa sjöar och deras tillflöden är
sålunda, att de alltmer taga sitt aflopp åt väster i stället för åt öster. I de
uttorkade flodbäddarna ha kommunikationsleder lättast uppstått och
därmed ock invandringen från Argentina. Men närheten till västkusten och
den lätta förbindelsen till sjös har också förorsakat chilenernas
inträngande. Och så har detta område, som för kulturen erbjuder så många
utvecklingsmöjligheter och därför får ett alltjämt stigande värde, blifvit ett
föremål för tvist mellan de bägge grannstaterna.
Huru skiljedomstolens utslag bör eller sannolikt kommer att falla,
inlåter sig Gallois icke på. Han har endast velat redogöra för frågans
geografiska synpunkter, och dessa äro, som vi sökt antyda, synnerligen
betydelsefulla och intressanta. A. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
