Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kriget. Frän denna tid går från Finland en stadig ström af
utvandrare till alla länder kring Östersjön, och först vid tiden för Per
Brahes styrelse synes den hafva böljat aftäga. En kunglig
förordning af år 1620 klagar sålunda öfver, att »från riket, och
isynnerhet från Finland, utdrager en stor myckenhet folk, såväl gifta
som ogifta, bönder, drängar och pigor, för att nedsätta sig i polska
Liffland, Preussen, Kurland, Pommern, Mecklenburg» o. s. v. I flera
fall gynnade också regeringen utflyttningarna från Finland, nämligen
när de gällde Ingermanland och Kexholms län. Dessa
nyförvärf-vade länder voro så godt som folktomma, och man ansåg det vara
af synnerlig vikt att få gränsländerna mot Ryssland befolkade af
svenskt och finskt folk.
Dessa utflyttningar voro af mycket stor omfattning och bidrogo
i sin mån att göra Finland folktomt på långa sträckor. Axel
Oxenstierna, som vid denna tid genomreste några af landets äldsta
kulturtrakter, yttrade sedermera: »Wemo och Masku härader hafva
vi sett sommartiden; där var ingen kultur, utan där bo bestier.» —
De arbetskrafter, som Finland förlorat, hade kommit andra länder
till godo.
* *
4c
Det är ett synnerligen ofta förekommande sakförhållande, att
invånare i länder med mindre utveckladt näringslif utvandra för
att söka sin utkomst i andra trakter, som erbjuda bättre
existensvillkor. Vi erinra om den betydande mängd arbetsfolk, som t. ex.
Dalarne i våra dagar lämnar åt andra sydligare landskap. Under
äldre tider var förhållandet liknande. Från våra nordliga provinser,
som med sitt mindre utvecklade åkerbruk ej kunde ge näring åt
sin växande folkmängd, gick redan vid nyare tidens början en talrik
ström af arbetare ned till de egentliga åkerbruksidkande landskapen,
Uppland, Södermanland, Öster- och Västergötland, där tillgången på
arbetskrafter var mindre. Det är i synnerhet hälsingedrängar och
dalkarlar som omtalas. På Gustaf Vasas många afvelsgårdar tyckes
ofta nästan allt arbetsfolket ha varit dalkarlar. Än ser man sålunda
50 stycken dalkarlar hugga sved vid Vadstena, än 70 andra
sysselsatta vid Uppsala kungsgård med samma arbete o. s. v.
På Gustaf Vasas tid finna vi också åtskilliga spår af en
liknande invandring af arbetare ifrån Finland, en invandring som, af
skäl ofvan anförts, längre fram tog allt starkare fart. Finname
voro kända som händiga smeder, och i många af Sveriges dåvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
