Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bergverks- och bruksområden utgjordes redan på 1500-talet en
betydande procent af finska arbetare. Så var förhållandet t. ex.
vid Sala grufva.
Men det var också en mängd finnar, som funno arbete hos de
svenske bönderna. Dessa senare ledo vanligen brist på arbetskrafter
vid sitt jordbruk och hade därför mycket väl användning för de
talrika finnar, som särskildt om höstarne plägade infinna sig. De
stannade hos bönderna öfver vintern och tröskade, hvarefter de till
nästa sommar återigen begåfvo sig af till Finland med sin
arbetsförtjänst, som vanligen lämnades dem in natura, och stannade så
hemma öfver sommaren för att sedan mot vinterns annalkande åter
begifva sig ut på arbetsförtjänst. Då sådan ej alltid stod att få i
Sverige heller, blef ofta följden, att många finnar här sökte draga
sig fram genom att tiggande vandra omkring i städerna eller på
landsbygden.
Det, som här för oss äger intresse, är emellertid endast den del
af den finska invandrareströmmen, söTn för beständigt stannade i
landet och bröt ny bygd i mellersta Sveriges ödemarker.
I någon ringa mån berörde denna invandring nästan alla
Sveriges landskap, men i all synnerhet kustprovinserna från
Ångermanland ända ned till Södermanland samt de innanför desamma
liggande landskapen Dalame, Västmanland, Närke och Värmland.
Innan vi gå vidare, skola vi kasta en blick på odlingens utbredning
inom dessa landskap, där de flesta af invandrarne kommo att slå
sig ned.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
