- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 22 (1902) /
72

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i ungefär samma skick, som de afsattes här under inlandsisens
af-smältning. Den stenbundna och svårbrutna marken erbjuder i
dessa trakter odlaren mycket stora svårigheter, men den är
däremot synnerligen gynnsam för skogsväxten. Betraktar man en karta
öfver skogarnes utbredning i vårt land, skall man finna, att ännu
i dag vårt egentliga barrskogsområde nästan uteslutande är att
söka inom trakterna ofvan den högsta marina gränsen.

De områden, som ligga nedanför denna gräns, äro af en helt
olika karakter. Allt efter som landet höjde sig till hafsytan,
utsattes det för vattnets sorterande inflytande. Från höjderna
bortsköljdes ej blott all sand och lera, utan ofta äfven det grofva gruset,
så att vi i dessa trakter stundom finna de högsta bergen alldeles
blottade, under det att grus- och sandlager äro utbredda vid foten
af berget, samt slutligen dalgångames botten betäckt af fin sand
och lera. Framför de dåvarande flodmynningarna afsattes
slam-aflagringar, hvilka vid den fortgående höjningen torrlädes och nu
bilda de mäktiga 1er- och sandslätter, som nedanom den högsta
marina gränsen fylla våra älfdalar ända ned till de nutida
flod-mynningame.

Det är inom områdena för de nu nämnda sand- och
leraflag-ringama, som det i de ifrågavarande landskapen finnes bättre
möjligheter for odling, och det är där vi ännu i dag liksom vid
medeltidens böljan påträffa den egentliga bygden.

* *

*



Det vill synas, som om bygden redan då därstädes nått i
det närmaste samma utsträckning, som den ägde vid tiden för
den finska kolonisationens början, om man nämligen bortser från
några visserligen mycket viktiga undantag, särskildt i de trakter,
där bergsbruket bröt bygd. Full klarhet härom torde emellertid
ej för närvarande vara möjlig att vinna, då källorna för vår
kunskap om saken äro så fragmentariska. Fornminnena äro dels
otillräckligt kända, dels hafva de mångenstädes blifvit förstörda,
men deras vittnesbörd synas emellertid gå i den riktningen, att
de flesta byar eller enstaka gårdar, som vid nyare tidens början
omnämnas i jordeböckerna, leda sitt ursprung ända från
hednatiden. De spridda historiska underrättelser, som vi äga från
medeltiden om sådana förhållanden, synas också peka i samma riktning.
Från 1200-talet hafva vi sålunda en berättelse om den norske

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1902/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free