Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ledes diaspor. Det är första gången som detta mineral påvisats i
Sverige, och förekomsten vid Horrsjöberget är så mycket
märkligare, som mineralet där förekommer som bergartsbildande
beståndsdel. Det sista af de » Mineralogiska bidragen > är ägnadt åt
en korrigering af Flinks analys på eudidymit, i det att det visas,
att detta mineral innehåller berylljord i stället för leijord,
hvarige-nom dess sammansättning och formel blir en helt annan.
Förutom denna serie arbeten i mineralogi publicerade
Nordenskiöld äfven en del fristående uppsatser, dels i Geol. fören. förh.,
dels också i öfversikten af Vetenskapsakad. förh. Så beskrifver
han för första gången ceritens kristallform och anger de
kristallo-grafiska konstantema för detta mineral (1873). I en annan uppsats
(1874) meddelar han nya analyser på de tvenne för
kryolitförekom-sten Ivigtut karakteristiska fluoridema ralstonit och thomsenolit och
kompletterar de förut existerande mycket ofullständiga data för det
sistnämnda mineralet. I en uppsats om cacholong ådagalägges genom
analys af originalmaterial, hemfördt genom en af Carl XII.s
krigare, kapten Renat, att detta mineral icke, såsom i många
handböcker stått anfördt, är en kalcedon eller opal, utan neffit. I
uppsatsen om leucopyrit från Brevig visar Nordenskiöld först, att ehuru
äldre mineraloger oftast sammanförde den svafvelhaltiga och den
svafvelfria arsenikkisen (misspickel och leucopyrit), så hade dock
redan Cronstedt i sin mineralogi 1758 skilt dem åt i tvenne
species och därvid gjort den anmärkningen, att den svafvelfria i Sverige
är sällsyntare än den »svafvelblandade giftkiesen». Nordenskiöld
granskade för den skull ett stort antal skandinaviska arsenikkiser
för att se, om ej den svafvelfria arsenikkisen vore hos oss
allmännare än man hittills antagit, men fann Cronstedts
anmärkning bekräftad, i det att han icke lyckades påvisa densamma vid
någon enda svensk fyndort för detta mineral (senare har det dock
anträffats och beskrifvits från Nordmarken), men däremot vid Brevig
i Norge; en analys på Brevigsmineralet meddelas.
Då det af Lindström på mineralogiska afdelningens
laboratorium undersökta och beskrifna, högst märkliga mineralet thaumasit
+ 7 HjO blef af utländska forskare angripet och mineralet
för-klaradt för en blandning af kalkspat, wollastonit och gips,
uppträdde Nordenskiöld i en uppsats i Geol. för. förh. och tog den
från Äreskutans koppargrufvor af sammansättningen Ca3 06
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
