- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 22 (1902) /
236

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utförda undersökningen kraftigt i försvar, framhållande den
fullkomliga omöjligheten, att en dylik mineralblandning skulle kunna
hafva den funna vattenhalten och egentliga vikten, äfvensom
orimligheten af att mineralet, som dessutom vid mikroskopisk
undersökning visat sig fullkomligt homogent, skulle förete alldeles samma
sammansättning i stuffer tagna i olika grufvor åren 1802—1805,
år 1859 och år 1878. — Ett annat arbete af polemisk natur är det,
som föranleddes af Friedels bestridande af apofyllitens fluorhalt och
1 låståendet, att Berzelii analys och formel för detta mineral skulle
vara oriktig. Nordenskiöld visade (1894), genom att förete och
reproducera en af Berzelius med flusspatsyra ur apofyllit från Fassa
etsad glasskifva, som fanns i Riksmusei samlingar, att det resultat,
h vartill Berzelius kommit, ej kunde dragas i tvifvelsmål, och
ådaga-lade, genom att repetera Berzelii försök på apofyllit från Utö,
Nordmarken, Hellestad, Poonah och Bou Serdoun (den lokal som af
Friedel undersökts och af honom funnits fluorfri), att fluorhalten
är en konstant regel hos alla apofylliter.

En särskild grupp af Nordenskiölds arbeten äro de, som
af-handla meteoriter, eldkulor, kosmiskt stoft och därmed besläktade
ämnen. Dessa undersökningar börja 1870, året efter
Hessle-meteo-rens fall, hvilket synes hafva ådragit sig Nordenskiölds synnerliga
intresse, och fullföljas ända till 1893. Från 1870 härstammar en
förteckning på meteoriter i Riksmusei mineralogiska samlingar,
utvisande, att då funnos i desamma representerade af stenmeteoriter
73 fall med en vigt af tillsamman 25 698 gr. (däraf 9721 gr. Hessle),
af sten-jämmeteoriter 8 fall med en sammanlagd vigt af i 865 gr.
och af jämmeteoriter 46 fall med en vikt af 49 506 gr. (däraf 42
k gr. Toluca).

Hesslefallet, det första meteorstensfall i Sverige, från hvilket
stenar blifvit tillvaratagna, är utförligt beskrifvet af Nordenskiöld i
Vetenskapsakademiens handlingar. Utom en redogörelse för själfva
fallfenomenen meddelar han talrika analyser såväl af stename i
deras helhet, som af silikatbeståndsdelame för sig och nickeljärnet
för sig. En särskild uppmärksamhet ägnar Nordenskiöld åt den
kolhaltiga substans, sannolikt innehållande betydligt kolväte samt
spår af magnetiska partiklar, som åtföljde denna meteorit. Det är
af intresse, att man redan i denna afhandling finner början till de
teoretiska spekulationer, som Nordenskiöld framdeles vidare
utvecklade; sålunda säger han vid sin beskrifning af stenames beskaffenhet:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1902/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free