- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 22 (1902) /
242

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig till deras åsikt, som anse, att detsamma föranledts af de
stoftmassor, som utkastats vid Krakatoas utbrott».

I öfversikten af Vetenskapsakad. förh. 1888 gör Nordenskiöld
några anmärkningar med afseende på det stoft, som under den
5 och 6 febr. 1888 med snö nedfallit i Schlesien, Mähren och
Ungern, och som blifvit undersökt af v. Camerlander samt af honom
förklarats hafva sitt ursprung från Skandinavien. Nordenskiöld
bestrider detta, framhållande det osannolika däruti, att i febr. månad,
då den skandinaviska jorden är snöbetäckt, så stora stoftmassor,
som de här ifrågavarande, och hvilka af v. Camerlander beräknats
till 1400 kubikfamnar (enligt Nordenskiölds mening alldeles för
lågt), skulle kunna lösryckas från jordytan och transporteras mot
söder, synnerligast som den 4 febr. svaga sydliga och västliga
vindar med nederbörd af snö i allmänhet rådde öfver den
Skandinaviska halfön. Nordenskiöld jämför detta stoft med kryokoniten
från Grönland och meddelar två nya analyser af det sistnämnda
materialet på prof, som tagits under 1883 års expedition.

En utförlig afhandling ägnar Nordenskiöld åt det stoftfall, ■
som den 3 maj 1892 ägde rum i Sverige och angränsande länder.
Efter att hafva anfört icke mindre än ett sjuttiotal berättelser och
iakttagelser från olika observationspunkter visar han, att
fallområdet för detta stoft hade en utsträckning af 1 650 km. och en
bredd af 3—500 km. samt att stoftmängden, som kalkyleras efter
en iakttagen kvantitet af 1 gram stoft på 1 kv.-meters fallyta,
har utgjort åtminstone 500 000 ton. Stoftets beskaffenhet är
därefter föremål för en noggrann beskrifning, hvarvid äfven de
mikroskopiska undersökningarna af Törnebohm och Ussing anföras,
hvarjämte analyser på den oorganiska beståndsdelen af G.
Lindström och på den organiska af P. Klason meddelas. Häraf
framgår, att stoftet utgjorts af: kvarts cirka 36 %, silikater,
hufvud-sakligen fältspat med någon inblandning af augit, turmalin och
glimmer, 49 %, apatit i %, magnetit, rutil, i vatten lösliga salter
spår, samt organiska ämnen och kemiskt bundet vatten 14 X.
Någon beståndsdel, som direkt hänvisar till ett kosmiskt ursprung,
finnes således icke i detta stoft. Vidare redogör Nordenskiöld
för föregående beskrifningar af stoftfall af samma slag som det
sistnämnda skandinaviska och indelar desamma i terrestriskt damm,
vulkanstoft och stoft af otvifvelaktigt kosmiskt ursprung, till hvilka
senare han räknar det kolhaltiga stoft, som nedföll med
meteorstenar vid Hessle, och det af Karl Stolpe insända stoftet från Chiles

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1902/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free