Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om utvecklingen af kännedomen om Kaspiska hafvet. Af Albert Falk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM UTVECKLINGEN AF KÄNNEDOMEN OM KASPISKA HAFVET. 57
Af dessa kortfattade uttalanden kan man ej bilda sig någon
säker uppfattning, huruvida han anser Kaspiska hafvet vara ett
inhaf eller en hafsvik. Man skulle vara benägen att på grund af
hans beundran för Ptolemäos antaga det förra alternativet, men
med någon säkerhet kan man ingalunda påstå detta.
Visserligen nämner han ej på det ställe, där han uppräknar de
olika mer betydande hafsvikarna, bland dessa det Kaspiska hafvet,
men detta är ej något afgörande bevis, ty han anför där ej heller
Medelhafvet, om hvars sammanhang med världshafvet han ej kunde
vara okunnig. Tydligen räknade han detta haf på grund af dess
storlek ej till hafsvikarna, och han kunde af liknande skäl ha
underlåtit att dit hänföra det Kaspiska hafvet, äfven om han eljest ansåge,
att det hade öppen förbindelse med oceanen.
Ett motstycke till Periplus äro itinerarierna eller
resehandböckerna för resande till lands. Sådana funnos äfven i form af ett
särskildt slags reskartor. Af dessa har den s. k. Tabula
Peutin-geriana, hvilken anses härröra från omkr. midten af 200-talet,1 i en
god kopia från i2oo-talet bevarats till vår tid.
Denna karta kan visserligen på grund af sin egendomliga
anordning ej göra anspråk på att ge en efter dåtida föreställningar
ens tillnärmelsevis riktig bild af landets och hafvens konturer, men
så mycket kan man dock af den se, att äfven för dess författare det
»Hyrkaniska hafvet» blott varit en vik af oceanen. I denna
hafsvik utfalla visserligen åtskilliga floder, hvaribland Oxus, men det
torde vara svårt att identifiera någon af dessa med Volga.
Den romerske historieskrifvaren AMMIANUS MARCELLINUS (omkr.
350 e. Kr.) talar om floden Rha i närheten af Tanais och
lämnar den underrättelsen, att vid dess stränder växte en ort med
liknande namn som floden (Rha barbaron = vår rhabarber), och att
denna vore af stort medicinskt värde. Med större enstämmighet än
beträffande någon annan af antikens författare har man om
Marcellinus påstått, att han kände till Aralsjön som ett själfständigt
sjöbäcken. Ej ens beträffande honom torde dock, som Bunbury
påvisar, detta påstående kunna hålla stånd inför en kritisk
undersökning. I allmänhet visar sig Marcellinus ha en ganska oklar
uppfattning af äfven mycket närmare än Aralsjön liggande trakter, och
hans »Oxia palus» torde med mycket större skäl böra betraktas
som identisk med Ptolemäos’ »Oxiana palus» (se ofvan), ehuru
Forbiger I, sid 470.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
