Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ortnamnen på 1904 års Norrbottenskarta. Af K. B. Wiklund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 K. B. WIKLUNp.
i : 200 ooo, enär en betydande del af de fel, som dessa kartor ha
att uppvisa, blifvit utmönstrade. Att icke alla fel blifvit rättade, är
visserligen beklagligt, men detta kan alldeles icke influera på kartans
brukbarhet för allmänna ändamål. Den enda olägenheten af större
betydelse ligger i de ganska talrika förkortningarna, hvilkas
afslutande punkt ibland blifvit otydlig i trycket eller bortfallit; ibland
ha nog också dessa förkortningar blifvit alltför våldsamma och
svårtydda.
I senaste häftet af denna tidskrift (1904, sid. 400 ff.) har den
kände lappmarksforskaren d:r Fredr. Svenonius uttalat sig om de
lapska och finska namnen på denna karta på ett sätt, som
nödvändiggör ett bemötande. Det finns visserligen icke så få personer
i vårt land, som äro kompetenta att yttra sig om dessa språk, men
då ingen annan på samma gång torde vara inne i ortnamnsfrågan,
är jag nödsakad att själf yttra mig i egen sak.
Jag ber då att först och främst få hänvisa till hvad jag ofvan
sagt om den kompetens, som fordras för att vara en pålitlig
upp-tecknare af lapska ortnamn, särskildt i Norrbotten. Det är tydligt,
att samma egenskaper äfven måste fordras för ett rätt bedömande
af de redan upptecknade ortnamnen. Det är då icke nog att känna
några få lapska ord och fraser (»god dag!», »hur står det till?»,
mat, vatten, räkneord o. dyl.). Men d:r S. kan icke mer lapska än
så. Han har nu senast, visserligen omedvetet, men blott alltför
tydligt visat, att han icke ens känner de allra första och
elementäraste grunderna af den lapska språkläran, då han på sid. 404
rörande den af mig införda stafningen Nuortikotno sagt: »Vi ha väl
tusentals gånger hort både finnar, svenskar och lappar säga både
Nuôrtikôno, Nuôrtikon och Nuôrtakon, och om ett d eller t funnits
framför det sista rø’et, måtte det i deras uttal varit grundligt
bort-slipadt. Är det nu verkligen skäl att återinföra en dylik knagglig
stötesten för tungan eller näsan?» Han visar med dessa ord, att
han icke känner till den allra första egendomlighet, som den,
som lar sig lapska, teoretiskt eller praktiskt, måste göra sig
förtrogen med, nämligen den s. k. konsonantförmildringen, som af alla
norrbottenslappar utan undantag - naturligtvis utan att de känna
till några medvetna regler därför - efter absolut bestämda principer
tillämpas i en ofantlig mängd ord och som består däri, att »stam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
