Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Friedrich Ratzel och hans antropogeografiska lärobyggnad, af Karl Ahlenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5° K. AHLENIUS.
ej kunde bestå profvet. En skarp kritik mötte Ratzel såväl från
naturvetenskapligt (Gerland) som historiskt-statistiskt håll (t. ex.
Wagner), och ingen kunde häller vara mera medveten om sitt
arbetes brister än Ratzel själf. Men han häfdade dock sina idéers
lifskraft midt i den omfattande och äfven delvis bittra polemik som
följde. Faktiskt ha emellertid dessa Ratzelska idéer och
synpunkter trängt igenom och slagit rot, hvilket bevisar deras värde;
och det har nu både i Tyskland och i andra kulturländer
uppblomstrat en liflig antropogeografisk forskning, som också öfverallt vid
universitetsundervisningen kommer till uttryck. Till och med
Hermann Wagner - Ratzels mest betydande motståndare - har i
sin stora lärobok (Lehrbuch der Geographie) i allt väsentligt
upptagit Ratzels lärobyggnad.
Den outtröttlige forskaren beredde sig redan strax efter
utgifvandet af Anthropogeographie II för ett nytt arbete, en politisk
geografi, afsedd att utgöra ett komplement till det föregående och
att bilda slutstenen i den antropogeografiska byggnaden. För
detta ändamål hade Ratzel fördjupat sina redan förut bedrifna
historiska studier, nu särskildt med stöd och ledning af sin kollega,
den berömde historikern prof. Lamprecht i Leipzig. En mängd
smärre arbeten på nämnda område sågo dagen: Studier öfver
politiska rum, Lagarna för staternas tillväxt i rummet, Allmänna
egenskaper hos geografiska gränser samt de politiska gränserna, slutligen
Staten och dess grund och mark. Efter denna förberedelse utkom
så det omfångsrika verket Politische Geographie (1897; andra
upplagan 1903 med underrubriken Geographie der Staaten, des
Verkehres und des Krieges}. Den politiska geografien, som, ehuru en af
geografiens äldsta grenar, dock så länge varit försummad, höjdes
nu med ens af Ratzel upp på ett vetenskapligt plan genom att få
till sin speciella uppgift utforskandet af förhållandet mellan staten
å ena sidan, dess grund och mark å den andra. Den politiska
geografien blir alltså de mänskliga samfundens geografi eller läran
om staternas utbredning och naturliga förutsättningar. Det är
geografiens tillämpning på politiken.
Ratzels grundtanke här är, att staterna på alla stadier af
utveckling äro att betrakta såsom organismer, hvilka äro bundna till
växtplatsen och hvilkas geografiska betydelse just ligger i deras
nödvändiga sammanhang med jorden själf. För en
antropogeografisk eller biologisk uppfattning är staten en af de många
formerna för lifvets utbredning öfver jordytan och är därför under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
