Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Resa i Perus och Bolivias gränstrakter, företagen med understöd af Vega- och Wahlbergsstipendierna, af Erland Nordenskiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RESA I PERUS OCH BOLIVIAS GRANSTRAKTER.
Fjälldalarnas indianer importera högst obetydligt
nödvändighetsartiklar utifrån: krukgods och bronsnålar från högslätten, färgämnen
och några få verktyg från de hvita, det är allt. De skulle också
kunna lefva mycket lyckligt, om de ej vore hemfallna åt laster,
framför allt brännvinsdrickning, samt förtrycktes af en mängd hvita
parasiter, som lefva på deras bekostnad. Med brännvinets hjälp lura
dessa af indianerna produkterna af deras boskapsskötsel och deras
åkerbruk, med brännvinets
hjälp locka de dem till
gummibarackerna för att tappa
gummi. Den vanligaste
metoden är att gifva indianerna
brännvin på kredit eller att
under någon stor dansfest
låna dem pengar för att köpa
eländet. När festen och ruset
sedan äro öfver, kunna
indianerna ej betala igen sin
räntelöpande skuld utan tvingas
att gå och tappa gummi i
någon gummibarack. Där
lagar man sedan genom
allehanda knep, att indianerna
alltid komma att stå i skuld
till sin herre.
Perus och Bolivias
regeringar, hvilka nu ledas af
fosterlandsälskande män, varmt
intresserade för dessa trakters
framtid, borde här ingripa
och skydda indianerna mot
brännvinet och de hvitas förtryck. De skulle då af den
intelligenta, arbetssamma, kyska quichuarasen skapa på Anderna en
lycklig befolkning af små farmare. Hvad jag här sagt gäller icke
blott om det lilla område, jag besökt, utan om stora delar af
Anderna. I motsats till urskogsindianerna hafva nämligen
fjällindianerna stora möjligheter till en utveckling. Peru och Bolivia
skulle på detta sätt lösa sin immigrationsfråga mycket bättre än
genom import af kineser och de sämre elementen af europeiska
utvandrare.
Ymer, JTÇOÔ. c
Fig. 5. Altare, framför hvilket indianerna dansa
vid korsets fest i Mojos, Bolivia. Fot. N. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
