Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Resa i Perus och Bolivias gränstrakter, företagen med understöd af Vega- och Wahlbergsstipendierna, af Erland Nordenskiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
ERLAND NORDENSKIÖLD.
Quichuas ha flera seder och bruk, som bibehållit sig mer eller
mindre modifierade från den for-spanska tiden. Dit höra deras
danser. Dessa stå alltid i förbindelse med religiösa d. v. s. katolskt
kristna festerna. Såsom exempel på sådana, som jag åsett, må
anföras korsets fest, la fiesta de la Cruz (fig. 5). Man pryder då
korsen på höjderna och vid kyrkorna med blommor och uppställer
äfven i hyddorna blomsterprydda kors. I en del hyddor såg jag
tvenne kors, ett större och ett mindre,
nämligen ett manligt och ett kvinnligt.
Bland de egendomliga bruken vid denna
fest vill jag blott tala om tvenne
papperslyktor, som skulle föras till korset
nattetid, den ena i form af en söl, den andra
i form af en måne. Den förra bars af en
man, den senare af en kvinna. Vi veta ju,
att Incas dyrkade solen och månen och att
solen hos dem var den manliga, månen den
kvinnliga gudomligheten. Liksom vid de
flesta rent indianska danser är det blott
männen, som deltaga i dansen. I Pelechuco, buro
dansarna under påskfesten stora, solformade
fjäderprydnader på hufvudet (fig. 6). Vid
dessa dansfester drickes omåttligt med
brännvin och chicha.
Än i dag får den döde kristne
Quichua-indianen med sig sina tillhörigheter till en
annan värld. Sedan man under åtta dagar
efter dödsfallet supit riktigt grundligt, föres
nämligen hvad den döde kan behöfva
medtaga till himlen, såsom verktyg, mat, kläder
och naturligtvis brännvin, till en öppen plats,
där allt detta brännes. Indianerna tänka sig väl, att de på detta
sätt frigöra föremålens själar, så att de kunna följa sin herre. I
Pelechuco skedde dessa offer nattetid utanför själfva den kristna
kyrkogården.
Bygger Quichua-indianen sig en ny hydda, gräfver han ned
lamafoster, coca, figurer i tenn m. m. Detta bringar lycka. Under den
for-spanska tiden lära enligt Bandelier1 de indianer som bodde
1 Frederick Webb Hodge, Bandelier’s Researches in Peru and Bolivia, American
Anthropologist, 1897.
Fig. 6. Quichua-indian med
solformig fjäderprydnad på
hufvudet. Från påskfesten i
Pelechuco, Bolivia. Fot. E. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
