Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Resa i Perus och Bolivias gränstrakter, företagen med understöd af Vega- och Wahlbergsstipendierna, af Erland Nordenskiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RESA I PERUS OCH BOLIVIAS GRÄNSTRAKTER.
77
Heath och Rio Madidi, således tacana-talande vilda stammar. Några
tupi-talande Guarayos finnas icke i urskogarna mellan Rio Madre
de Dios och Rio Beni. Det skulle föra mig alldeles för långt in i
detaljer att här gifva någon närmare utredning af ordet Guarayos
användande som stamnamn.1 I det följande kallar jag här indianerna
vid Rio Tambopata för Tambopata-Guarayo, kanske kan man
framdeles få ett bättre stamnamn på dem.
De stammar, som bo vid Rio Inambari och Rio Tambopata,
äro helt små, Yamiaca består af 30-^40 individer, Atsahuaca af
25. Af Tambopata-Guarayo har jag sett 30-40, men de äro
dock betydligt flera. Hvarje stam
har sin höfding. Höfdingeskapet
är ej ärftligt från far till son, utan
tyckes stammens dugligaste
krigare utses till ledare (fig. 12).
Ehuru dessa stammar äro så
små, möter man, såsom jag
omtalade i inledningen, här flera
olika språk. Sålunda äro
Tambopata-Guarayo tacana-talande, Atsahuaca
och Yamiaca pano-talande, de nära
Yamiaca boende Tuyoneiri hafva
ett tredje språk. Yamiaca blanda
många tacana-ord i det pano-språk
de tala.
De tacana-talande folken ha
ingen stor utbredning, deras
område är mellan nedre Rio Madre
de Dios och Rio Beni. Några
af dem äro kristnade och civiliserade. Den forskare, som mest
bidragit till kännedomen om dem, är Nicolas Armentia , biskop af
La Paz. De pano-talande folken bo vid Rio Ucayali, Rio Madre
de Dios och Rio Benin och däremellan liggande trakter. De
fördes först af de la Grasserie3 ihop till en grupp. K. v. d. Steinen4
1 Jfr. Erland Nordenskiöld, Beiträge zur Kenntnis einiger Indianerstämme des Rio
Madre de Dios-Gebietes, Ymer 1905.
2 Armentia, Navigation del Madre de Dios. La Paz 1887. - Lafone Quevedo,
Arte y Vocabulario de la Lengua Tacana, Revista del Museo de la Plata, 1902.
3 De la Grasserie, De la famille linguistique Pano, Amer. Congr., sid. 438.
Berlin 1888.
4 K. v. d. Steinen, Diccionario Sipibo. Berlin 1904.
Fig. 12. En underhöfding hos
Tambopata-Guarayo. Fot. E. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
