Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalälfven och dess utskärningar nedom Älfkarlebyfallen, af Sten De Geer. (Härtill tafl. 1)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DALÄLFVEN OCH DESS UTSKÄRNINGAR NEDOM ÄLFKARLEBYFALLEN. 85
Kungsgården, hvars bänk vid Kyrkbergsudden (karta i) är af älfven
bortskuren, - - - äfven på de ställen Årån och Stolpviken (A
och S å kartan 3), hvilka herrar arrendatorerna begära få nyttja med
notdräkt till ersättning för den skada de lida af det, att gamla
notvarpet n:o 2 årligen skall blifva grundare däraf att älfven sig vid
västra vallen utskär och där blifver bredare och djupare med flera
orsaker, som förut äro anförde - - -. Väl drages laxnot uti
varpet n:o i vid Långörn, hvilket påstås ej må ske utan allenast i
n:o 2, men som älfven därstädes är 3:ne gånger bredare än noten
är lång och djupet är vid västra vallen, tyckes kungsådran med
noten ej intagas.»
Vid 1787 års storskifte talas om »ersättning för de uppodlade
ägor stora Dalälfven för dem tid efter annan bortskurit», och vid
enskiftet 1812 »anförde herr brukspatron Tottie, att han för sin del
såge sig nödsakad bestrida enskifte i ordets rätta bemärkelse,
emedan sådana omständigheter sig här företedde, som göra det omöjligt,
att utan någons lidande lägga hvart och ett hemmans ägor på ett
ställe och det af tvenne hufvudsakliga orsaker, den ena är älfvens
skärning, som gör att, om ett hemman skulle få sina ägor midt för
det stället, en årlig ersättningsfråga skulle uppstå,–––––.–––––
blef nu anstalt om ny affattning å ägorna fogad, emedan såväl i
anseende till älfvens skärningar som andra förändringar de gamla
mätningarna af samtliga ansågos otjänliga att verkställa delning
efter. - - - Såväl i anseende till den svaga jordmånen som den
här inträffande ovanliga händelsen, att den förbiflytande älfven för
längre tider sedan utskurit och bortfört af denna byns ägor så
mycket mark, att större delen af byn måst flyttas, och vattnets skärande
ännu fortfar och ingen kan vara belåten taga sin andel i sådan jord,
som kanske efter några års förlopp af vattnet blifvit bortförd, och
det icke heller är möjligt att bestämma, huru långt denna skärning
kan gå. Alltså komma dessa för vattnets åverkan nu blottställda
ägor, som äro Lill- och Tomtgärdena, hvaruti äfven så mycket af
sandgärdet kommer att ingå, som på gästgifvarehemmanet kan
belöpa, i proportion emot innehållet af det öfriga, att särskildt fördelas,
med förbehåll därjämte, att, om någon delägare uti betydlig mån
skulle förlora mera än den andra, han då må i dessa ägor söka
ersättning så länge något är kvar däraf.»
Ur det ofvannämnda arbetet af A. Erdmann återgifwes följande
sakrika sammanställning: »Under loppet af förra århundradet känner
man flera dylika utskärningar i älfbankarna, hvarigenom Västanå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
