Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalälfven och dess utskärningar nedom Älfkarlebyfallen, af Sten De Geer. (Härtill tafl. 1)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 STEN DE GEER.
by blifvit beröfvad större eller mindre vidder af sitt område. Den
mest olycksbringande var den, som timade 1764, då landsvägen
också blef bortskuren, så att den måste omläggas. På en i
landt-mäterikontoret befintlig karta, upprättad 1774-75, synes jämte
älf-vens dåvarande strand (jämför 1783 års karta) en annan
strandkontur markerad, och af tillhörande protokoll inhämtas, att det mellan
dessa konturer belägna landområdet blifvit vid en häftig flod
bortskuret tillika med byns alla gårdar utom gästgifvare- och
komministergårdarna.
Enligt en af landtmätare och kronofogde år 1787 hållen
undersökning hade af Västanå by från år 1705 till den tiden 18 tunnland
3*/8 kappland (= 8.92 hektar) blifvit bortskurna och däribland 3
tunnland i65/8 kappland ( - 1.73 hektar) blott från 1774 till 1787.
Vid 1860 års höga vårflod skedde ganska betydliga
utskärningar i de höga älfbankarna nedanför Alfkarlebyfallen. Mellan Västanå
kungsgård och komministerbostället Lugnet (ligger norrut) bortskärs
sålunda bland annat utefter en sträcka af 3 ooo-4000 fot i längd
ur den vid pass 50-60 fot höga älf banken en landremsa af
den ofvanliggande åkermarken, uppgående efter utsago till en bredd
af bortåt 100-120 fot (medelbredden var säkerligen vida mindre).
Så sträfvar älfven med omutlig kraft år från år att utvidga sin fåra,
att nedrifva och förstöra hvad den fordom en gång uppbyggt och
att af dessa spillror tilldana nya bålverk, som den en kommande
dag i nyckfull lek åter sönderbryter.»
Utom dessa skriftliga meddelanden finnas från olika tidpunkter
flera landtmätarekartor som, ehuru delvis behäftade med vissa
ofullkomligheter, dock vid jämförelse sinsemellan och med nutida
förhållanden gifva värdefulla upplysningar.
För att kunna fullt tillgodogöra sig de äldre kartorna och för
att kunna bilda sig en någorlunda tillförlitlig uppfattning af de
förändringar Dalälfvens bädd på ifrågavarande ställe varit underkastad,
fordrades emellertid en noggrannare och mera detaljerad kännedom
om flodloppets nuvarande utseende.
Därför uppmättes af mig sommaren 1905 en ny karta, och då
jag därvid icke blott lät denna omfatta det område, som under
senare tider varit utsatt för utskärningar, utan utsträckte arbetet till
hela älffåran, i söder ända till och med Karl XIILs bro, så var
det för att få en sammanhängande och mera öfverskådlig bild af
älfdalens natur. Uppmätningen skedde i skalan i: 5000, hvarefter
kartan för reproduktion förminskades till i: loooo. Utgående från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
