Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Notiser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Il8 NOTISER.
realskolan». Såsom bevis för riktigheten af detta påstående anföres, att
registret innehåller »ungefär 400 uppslagsord». Jag vill ej trötta med att
citera hela registret, tar endast t. ex. bokstafven H (Hafssköldpadda,
Hag-stadbjer, Hajar, Halleberg, Hallonbusken, Hanaskog, Helsan vid
Helsingborg, Herculaneum, Hjälmaren, Hornblände, Horst, Hundgrottan,
Hunneberg, Hvalkotor, Hvarfvig lera, Hårdt vatten, Häggen, Hängandet, Höganäs,
Högnordiska växter, Hökensås, Hörssandsten) = 22 ord. Af dessa äro
på sin höjd 5-6 geologiska uppslagsord; alla de öfriga äro för
realskolans lärjungar idel gamla bekanta från geografien, naturläran eller
andra discipliner. Enär äfven för öfriga registergrupper proportionen
mellan verkliga facktermer och förut bekanta ord är ungefär densamma
som för den citerade, reduceras kritikerns 400 geologiska uppslagsord
till ungefär 100. När därtill kommer, att de använda termerna
inskju-tits först efter den nödvändiga förklaringen och, för att ange själfva
termens underordnade betydelse, vanligtvis inom parentes, synes det mig
som om anmärkningen saknade hvarje spår af berättigande. Rec. tyckes
anse, att en lärobok bör vara en »katekes», som skall läras utantill ord
för ord, detta torde bero på, att han ej ännu har någon öfning såsom
praktisk pedagog. Min egen erfarenhet som lärare talar ett motsatt språk.
Under i veckotimme af vårterminen 1905 har jag med hjälp af
experiment, åskådningsmateriel och förklarande anmärkningar bibringat klass 5
ett geologiskt vetande af den sedermera utgifna lärobokens omfattning,
utan att något egentligt hemarbete fordrats af de unga.
Anmälaren påstår vidare, att Sveriges olika delar äro ojämnt
behandlade. Därvid glömmer han, att min lärobok är en lärobok i
allmän och ej speciellt i Sveriges geologi. Hvarifrån, om från Norrland
eller Skåne, Väster- eller Östergötland, exemplen och figurerna för en
sådan lärobok tagas, är naturligtvis så godt som likgiltigt; hufvudsaken
är, att de valda exemplen verkligen belysa och klarlägga den fråga,
de äro ämnade att exemplifiera. Såsom exempel på den ojämna
behandlingen anföres, att »åt rhät-lias, hvars aflagringar äga så obetydlig
utbredning, ägnas nära en sida, under det att bergskedjeveckningen i
fjälltrakterna, ’Sveriges ryggrad’, affärdas på tredjedelen af detta
utrymme». Läser man igenom de rader, som handla om rhät-liastiden, finner
man emellertid, hurusom i dessa omtalas, att under sagda tid
bildades Sveriges stenkolsförande formation med dithörande eldfasta leror,
samt att denna bildning gifvit upphof till en mycket stor och för hela
vårt land betydelsefull industri. Uppgiften att »Sveriges ryggrad» skulle
affärdats på tredjedelen af det utrymme, som är ägnadt stenkolsformationen,
är för öfrigt icke korrekt. Kritikern har nämligen förbisett, dels att notisen
om öfver skjutningen i våra fjäll behandlas såsom ett särskildt fall af bergs
-kedjeveckning, och att således hela detta kapitel kan sägas ägnadt åt
fjäll-frågan, samt dels att den införda profilteckningen (fig. 32) från Trondhjem
öfver Åreskutan bort till OfTerdal ersätter en eller annan sida text. För öfrigt,
äfven om det vore så, att vår ännu endast ofullständigt utredda
fjällgeologi blifvit behandlad summariskt och fått mindre utrymme än frågan
om Sveriges stenkolsformation, äfven om jag i fjällfrågans nuvarande
låge ej ansett mig böra på en karta i i : 8 ooo ooo införa de såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
