Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de äldsta människoraserna, af Erik Müller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af hans upptäckter erkändes visserligen icke af hans samtid. Man
hänvisade ständigt till den Cuvierska satsen, att fossila
människorester icke funnos. Men eftervärlden har erkänt sanningen af hans
tolkningar. Erkännandet af den fossila människans förekomst är
ungefär jämnårigt med Darwinismen. Lyells bok »Antiquity of Man»,
hvars första upplaga utkom 1863, betecknar inbrottet af den period,
då man blef allmänt öfvertygad om att människan lefvat i tider af
jordens historia, äldre än den nuvarande.
Det var i augusti 1856, således tre år före utgifvandet af
Darwins märkliga bok om arternas uppkomst, som det fynd gjordes
vid Neanderthal nära Bonn, hvilket blef af särskild betydelse för
frågan om människans härstamning. Vid bortsprängning af en
kalkklippa funno några arbetare en håla fylld af sand och lera. Vid
utgräfningen häraf påträffades en del skelettdelar, som af arbetarna
ansågos hafva tillhört något djur och därför kastades åt sidan. Man
har anledning att antaga, att skelettet varit helt, men att en del
bortvräkts af arbetarna. Af en händelse tillkom en i närheten boende
läkare d:r Fuhlrott, som gjordes uppmärksam på fyndet och räddade
dessa benstycken, som sedermera skulle visa sig vara af ett
betydligt intresse. Benen beskrefvos därefter af en Bonner-antropolog,
Schaffhausen, och tilldrogo sig genast stor uppmärksamhet.
Neanderthalfyndet består af ett skalltak, bitar af refben,
åtskilliga långa ben från extremiteter, från såväl arm som ben.
Skallfragmentet, som utgöres af pannbenet, bägge hjässbenen, delar af
tinningbenen och den öfre tredjedelen af nackbenet, tilldrog sig
särskild uppmärksamhet genom sin storlek och ringa höjd, genom den
nedtryckta och trånga panntrakten med de starkt framträdande
ögonbrynsbågarne, hvilka förlänade skallen ett djuriskt utseende,
erinrande om de antropoida apornas. De öfriga benen utmärkte
sig särskildt genom sin groihet och klumpighet, sin starka
utveckling af ledutskott och muskelfästen. De långa extremitetbenen,
framförallt lårbenen och strålbenen, visade karakteristiska böjningar.
Öfverhufvud taget kunde man säga, att benen tydligen tillhört en
människa, men hvart och ett hade sina särskilda egenheter, af hvilka
åtskilliga återfinnas i apornas skelettbyggnad. Tyvärr voro de
geologiska och paleontologiska fyndförhållandena sådana, att någon
säker tidsbestämning icke genast kunde göras.
Schafthausen, den förste beskrifvaren af fyndet, som synes hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
