Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjorthornsfrågan - Flintgrufvorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I42 NILS OLOF HOLST.
synpunkt måtte underkasta dem en så noggrann granskning som
möjligt. Adressaten var emellertid icke blott zoolog utan också en
mycket. förfaren arkeolog, och han fann genast, att hornstyckena
varit använda såsom »stenåldersredskap» eller såsom handtag till
sådana. Härmed var »hornfrågan» fullständigt löst: de
ifrågavarande redskapen äro af förhistorisk ålder och hafva användts i
flint-grufvor, hufvudsakligen för att med dem genom jord- och
kritbe-täckningen arbeta sig ned till flintlagren. Det är sålunda numera
lätt att förstå, hvarför de företrädesvis anträffats dels i öfversta delen
af kritan och dels mellan denna och jordbetäckningen. l
Det gällde emellertid att närmare utforska, huru man gått till
väga vid flintgrufvornas öppnande och bearbetande, samt att finna de
öfriga spåren, hvilka grufvornas bearbetare lämnat efter sig. Detta har
jag försökt somrarna 1904 och 1905, då jag vid skilda tillfällen
gjort några tyvärr alltför kortvariga besök vid kritbrotten i Tullstorp,
Sallerup och Kvarnby. Jag har härvid biträdts af extra geologerna
docenten J. E. Strandmark och fil. kandidaten A. H. Westergård
samt af teknologen Arvid Hemming och amanuensen Ture
Hemming. Strandmark har också ensam besökt flera af kritbrotten i febr.
1905 och Ture Hemming har delvis på egen hand vid Hjorths
krit-täkt företagit gräfningar, vid hvilka anträffats en del af de
husdjursben och andra föremål, som i det följande omnämnas.
Flintgrufvorna.
Den arbetsplan, som flintgrufvornas bearbetare följt, synes hafva
varit ungefär följande. Hålor hafva grafts genom jordbetäckningen,
hvilken på de ställen, som varit tillgängliga för min undersökning, i
allmänhet haft en mäktighet växlande mellan I/2 m. och 2 m.
Dessa hålor äro ofta ganska regelbundna, omkring 2 m. vida, men
uppgifvas stundom hafva en mera aflång genomskärning och skola då mera
likna diken än schakt. Genom kritan har utgräfningen fortsatts, tills
man på något växlande djup nått det öfversta flintlagret. Det skulle
naturligtvis varit det bekvämaste, om man sedermera genom gångar
kunnat i vågrät riktning följa detta lager åt olika håll för att på
detta sätt erhålla så mycket flinta som möjligt. Skrifkritan har
1 Den af Winge 29/3 1904 lämnade beskrifningen af de mera intressanta
hornstyckena återfinnes här nedan (sid. 147 och 148.)
Winge har också välvilligt stått mig till tjänst med bestämningen af alla de
djurben, hvilka i det följande omnämnas, med undantag endast af några få, som erhållits
strax fore tryckningen af denna uppsats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
