Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mysterieceremonier och deras ursprung, af Nathan Söderblom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tre månader, med en eller flera ceremonier om dagen. Ofta, men
ingalunda alltid, äro de förbundna med sådana bruk, som tillhöra
ynglingarnas invigning, eller med intichiuma-ceremonier. I det stora
hela råder en förvånande öfverensstämmelse i dessa bruk hos alla
de stammar», som Spencer och Gillen studerat (Northern, s. 177 f.) och
äfven utanför detta område. Med intichiuma menas åtgärder för att
totemdjuret eller totemväxten skall förökas eller, om t. ex. vatten
eller eld äro totem, för att de skola finnas rikligen.
Det finnes för infödingarnas uppfattning olika ceremonier, som
emellertid vanligen förekomma om hvarandra under de dagar eller
veckor eller månader, hvarunder infödingarna äro tillsammans i rätt
stort antal på en för ändamålet tillredd sakral mark. Då plockar
man ihop i bestämd följd alla viktiga riter och danser, för
ynglingarnas invigning med dess olika repriser, för totemets trifsel, eller
helt enkelt, såsom fallet är med de största och viktigaste
ceremonierna, därför att det skall så vara, därför att förfäderna ha
gjort så och för att stammens medlemmar och andra invigda, som
komma till, må göra sig glada med hvarandra.
Det finns olika grader i festerna. Ynglingarna få vid
invigningen, den må nu ske såsom i centrallandet och i norr med
omskärelse och urethra-uppskärning eller såsom i sydost med
utslående af en tand, se en del af mysterierna och höra af de äldre,
som vänligt ta sig af dem, hvad det sedda betyder, men på långt
när icke se allt. Det sker så småningom. Hos de af Spencer och
Gillen studerade stammarna förekommer ett slags högre fest, en
fulländningsceremoni som får bevistas endast af fullständigt invigda
män. Hos Arnintastammarna heter den Engwura, och i en annan
del af stammen Urliara (Native, s. 271). Den består af en lång
rad af ceremonier, som ha förbindelse med totemen, dess afslutning
är ett slags gudsdom eller en härdning till lydnad,
själfbehärsking och uthållighet medelst eld. Den, som varit med om denna
stora högtid, har sett allt. Han får ett namn, som betyder att
han är fullkomligt initierad stammedlem. Infödingarna säga, att
deltagandet i denna ceremoni tjänar till att stärka deltagarna, göra
dem manliga, goda, duktiga. Till det karakteristiska för denna
fest hör också uppresandet af en påle eller stång, som enligt
Spencer och Gillen (Northern, s. 374) tycks ha något att skaffa med
en mänsklig varelse och som hos de sydöstra stammarna
uppenbarligen skall vara en aibildning af någon öfvermänsklig
personlighet. Dessa högre utvecklade stammar ha kommit så långt, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
