Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linnés Svenska resor, af Isak Fehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lerjorden, så när som i bergen, där sand och stenar äro, marken är
slät utan träd på en hel 1/4 väg. – – Jag såg allestädes om vägen
stomärrarna gå i bet med sina små unga föl, admirerandes deras långa
ben. – – En slät mossa, hvilken äfven synts på slottsbacken, beskrefs.
– – På högra handen lämnade vi gamla Upsala med de 3 sina
stora ättebackar. Blomster voro då mycket få (11 uppräknas med
sina lat. namn). – – Lärkan sjöng hela vägen för oss, darrande i
luften: Ecce suum tirile, tirile, suum tirile tractat.
»Himmelen var klar och varm, västan vädret svalkade med en
behaglig pust och en dunkel färg begynte från väster betäcka himmelen».
Så ter sig i någon förkortning den första sidan af Linnés Lappska resa.
Under fjorton dagar rider han fram den norra landsvägen
genom Uppland, Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland.
Redan under denna hans resa sysselsatte honom det stora geografiska
problem, som sedan Hjärnes och Svedenborgs afhandlingar mer än
något annat geografiskt-naturvetenskapligt problem intresserade
vetenskapsmän och den bildade allmänheten på 1730- till och med
1760-talet: frågan om vattenminskningen. Det bildades två skarpt
stridande partier, det ena bestående af försvararna af
vattenminskningsteorien; de mest bekanta af dessa voro Celsius, Linné och Dalin;
motståndarna representerades af biskop Brovallius i spetsen för hela
prästeståndet. Det skulle blifva en lång afhandling att redogöra för
Linnés rön och slutledningar med anledning af dessa iakttagelser
under alla hans resor. Han fullföljer sina observationer,
undersökningar och slutledningar med outtröttlig ihärdighet, tills han vinner
full visshet i saken; och genom dessa undersökningar ledes han till
en enhetlig uppfattning först af stora områden af Sveriges land, därpå
steg för steg till en åsikt om hela det fasta landets bildande ur
vattnet. Denna Linnés åsikt upptages i den första vetenskapliga fysiska
geografi, som sett dagen: Torbern Bergmans »Fysisk beskrifning
öfver jordklotet», första uppl. tryckt 1766, i det kapitel, som har till
öfverskrift: Meningar om jordens danande. Linné har själf, som
Bergman antecknar, »behagat öfverse detta utkast af sina tankar, som
han först uppgaf i ett tal 1743 ’De telluris habitabilis incremento’
(= om den beboeliga jordens tillväxt), och har han sedermera uti
sina resor, i systemet, i amoenitates och andra arbeten vidare utfört
detta ämne.» – Denna strid fick redan under Linnés tid sin
afslutning tillsvidare genom de slutsatser, som tvenne framstående män
till följd af de båd partiernas framburna skäl samtidigt, år 1765,
kommo till. Det var Ferners och Runebergs afhandlingar, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
