Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linnés Svenska resor, af Isak Fehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgifvits öfver Öland och Gottland. »Charterna öfver Gottland och Öland»,
skrifver Linné i företalet, »bör min läsare tillskrifva den vittra
inspector Jacob Faggot uti landtmäteri Contoiret, som att giöra detta
lilla värk så mycket tydeligare har mig dem lemnat».
Detta år, då Linné styrde sina upptäcktsfärder till Öland och
Gottland, är ett märkesår i den svenska geografiens historia. Ty då
utkom äfven Tunelds riksgeografi, den första och mycket länge den
enda i sitt slag. Som motto har Tuneld satt den manande frågan:
Hvad bör vara kärare än fäderneslandet? Boken inledes med ett
förord af Vetenskapssocieteten, undertecknadt af dess sekreterare And.
Celsius, och ett af Carolus Linnaeus; den senare skrifver: »Med
särdeles nöje har jag igenomläst detta vackra geographiska värk, i hvilket
herr auctoren hvarjehanda märkvärdigheter uti historia naturali patriæ
upteknat, alle med sanningen öfverenskommande, uteslutandes de
många falska traditioner, som bland vulgus utströdde äro: och altså
gifvit den studerande ungdomen anledning at betrackta och eftersöka,
hvad sälsamt i des egit fädernesland finnes, på det at den ei må
vara lynx foris och talpa domi» (utomlands skarpsynt som lodjuret
och hemma blind som mullvaden). Samma år 1741 utgaf Salvius
sin beskrifning öfver Uppland, som var ämnad att vara den första i
en rad af landskapsbeskrifningar, som skulle åtfölja de nu under
utgifning varande första landskapskartorna. Redan det följande året
(1742) utkommo dessa våra två första i Sverige graverade
landskapskartor, nämligen öfver Uppland och Västmanland. År 1741 trycktes
i Vetenskapsakademiens handlingar Faggots »Tankar om
fäderneslandets känning och beskrifvande», däri han visar det vara så
oundgängligt som det är godt och gagneligt att vara kännare af sitt eget
fädernesland, att veta dess skick, art och lynne, dess alster, gåfvor
och förmåner. Och detta samma år höll Linné den 17 oktober i
Uppsala som inträdesföreläsning sitt latinska tal »Om nödvändigheten af
resor inom fäderneslandet». Detta, hvilket, som jag redan nämnt,
prof. Günther kallar den första vetenskapliga handledaren på
forskningsresor, hvars fordringar Linné sedan tillämpade på sina egna
resor, känner Günther genom den upplaga, som gjorde det mest
kändt i Europa, Leidenupplagan af år 1743; och af Linnés resor
känner den tyske geografen helt naturligt endast de tre sista, som
utgåfvos på tyska 1756, 64, 65. Nu förhåller det sig emellertid så,
att Linné fullbordat sina tre första resor, den lappska, dalska och
öländsk-gottländska, innan han i detta tal år 1741 med glödande
entusiasm uttalade sin erfarenhet och sina fordringar på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
