Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linnés Svenska resor, af Isak Fehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
forskningsresanden. I två senare resor, den västgötska och den skånska, fick
han ytterligare tillfälle att pröfva sin metod och vidga sin erfarenhet.
Det är denna erfarenhetskunskap, hvars lofsångare han är i
detta tal. Men främst förordar han för de studerande resor i
fäderneslandets bygder, som han själf nästan alla genomrest. »Hvilka
upptäckter kunna där ej göras af physici, mineraloger, botanister, zoologer,
diaetetici, pathologi, medici, practici och ekonomer» ! Sveriges skilda
trakter äro öfvermåttan rika på studieobjekt för dem alla, rikare än
de ens kunna drömma om. Och han räknar upp exempel från sina
egna iakttagelser på svenska fjäll, om Torsburgs underbara struktur,
Blåkullas klippbranter, Faluns skattkammare, Dalarnes myrmalm,
Kapellhamns korallstrand, våra mossor, lafvar och svampar, de
sällsyntaste växter, alla de slag af fåglar, som samlas hit under våren
eller sommaren, insektrikedomen, alla de olika seder och inrättningar,
som härska i olika provinser och bygder m. m. Men förgäfves och
onyttigt mödar den sig, som ej förut vid akademier lagt grunden i
physicis, historia naturali och medica, som saknar kunskap i ett
riktigt sätt att resa. Först sedan de unge grundligt lärt känna
fäderneslandet, böra de sträcka färden utom fäderneslandets gränser,
så att de ej, som ordspråket säger, må vara foris lynces, domi talpæ.
Detta tal synes mig emellertid vara af mindre betydenhet. Hans
praktik i resor var vida öfverlägsen hans teori i detta tal. Samma
ämne, som behandlades i detta Linnés inträdestal 1741, upptogs i
en disputation under Linnés presidium 1759 med titel »Instructio
peregrin atoris». Såsom de yppersta förebilder nämnas här Kalms
Amerikanska resa, Hasselqvists Resa till Heliga landet, Osbecks
Ostindiska resa, Löflings Spanska resa (alla af Linnés lärjungar och två
af dem utgifna af Linné, nämligen Hasselqvists och Löflings resor)
samt Linnés Öländsk-gottländska resa och Västgötaresan.
Västgötaresan företog han år 1746 på riksens ständers befallning.
Helt säkert önskade riksens ständer, att Linné i främsta rummet
skulle göra ekonomiska rön. Och han själf var äfven lifligt
intresserad häraf. Men något vida större hägrade dock innerst för hans
håg. Under denna resa, som äfven utsträcktes till södra Bohuslän,
har han framställt, huru i Kinnekulle och de andra Västgötabergen
naturen har förelagt oss anatomien af jordskorpan och visat huru
strata terræ blifvit uppstaplade i forna tider, – – icke allenast här i
Västergötland, utan törhända i större delen af världen. Härom skrifver
A. G. Nathorst i »Jordens historia»: Därigenom att Linné antog en
bestämd lagerföljd öfver hela jorden samt att lagren bildats i hafvet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
