- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 26 (1906) /
271

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mysterieceremonier och deras ursprung, af Nathan Söderblom. Forts. från sid. 209.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

känna igen dem. Dessa kvinnor hade ett hvitt streck öfver
ansiktet till tecken af sorg. På tillsägelse rusade gossarna i väg
tillbaka till en plats, där deras särskildt tillagade eldkäppar af bark
och andra redskap blifvit lämnade.

En tid efter invigningen stå de unga under särskild uppsikt.
Det är en pröfvotid. De få lefva för sig själfva i skogen och samla
föda bäst de kunna, dock med viktiga inskränkningar. En hel
del djur äro absolut förbjudna för dem under denna tid. Vidare få
de icke se en kvinna, icke ens sin egen moder. Äro medicinmännen
nöjda med dem, få de, kanske förr, kanske efter flera månader,
återvända till lägret och intaga sin plats bland stammens invigda män.
Men det kan dröja år, innan de få en hustru. »Civilisationen»
fördröjer äktenskapstiden. Howitt känner bestämdt fall, då det dröjt
tre år. Norr om Brisbane, omkring Maryborough, få ynglingarna
icke gifta sig, förrän de fått skägg (Howitt, s. 606).

Efter slutad Kuringal drogo grupperna hem till sitt. Den
aflägsnaste medicinmannen tog hand om gossens tand och sände
den sedan från grupp till grupp bland de grupper med inbördes
äktenskapsförbindelse, som varit med om Kuringal. Howitt erhöll
också, såsom ett slags medicinman, en tand.

Ett år senare fick han besök af den inföding, som varit hans
budbärare under ceremonien. Denne hviskade hemlighetsfullt, efter
som det gällde mysterierna. Tandens förre ägare hade blifvit sjuk,
och man undrade, om icke någon ond »joia» hade kommit i
beröring med tanden i Howitts korg.

Wagarithiminas invigning. Invigningsceremonierna i
Australien förete öfverallt vissa likheter. Men därjämte finnas betydande
olikheter. Den mest iögonenfallande är själfva operationen: hos de
östra stammarna tandutslagningen, hos de västra omskärelsen. Hos
de senare förekommer också tandutslagning af och till, enkannerligen
hos vissa stammar på flickorna. Men den är en extra, tillfällig åtgärd,
där den förekommer. Tandutslagningen tyckes ha varit den äldre
formen (Northern, s. 328 ff.), som ännu sporadiskt fortlefver hos
centralstammarna men i allmänhet utträngts af omskärelsen. Det finnes
äfven andra exempel därpå (Northern, sid. 339), att ceremonier,
som utbredts genom hela kontinenten, sedan kommit ur bruk hos de
nordligare, lägre stående stammarna. Arunta t. ex., vid Alice
Springs, använda en helig påle, en nurtunja eller waninga, som
numera endast sällan förekommer längre i norr hos Unmatjera och
Kaitisch.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:50:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1906/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free