Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mysterieceremonier och deras ursprung, af Nathan Söderblom. Forts. från sid. 209.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kvinnorna ej förhindras att se denna akt. Spencer och Gillen undra,
om det är en enstaka kvarlefva från en gammal tid, då de allmänt
fingo vara med.
Sedan fördes de unga utom synhåll för kvinnorna. Små eldar
gjordes upp för att hela såren. Dagen därpå målades de, och armarna
ombundos hårdt. Håret bands också upp så hårdt som möjligt i
en tofs.
Några dagar senare upprepades den senare operationen för att
göra snittet bättre. Alla skära sig eller hjälpas åt, för att stärka
samhörigheten och bli duktiga, »goda». De följande veckorna voro
upptagna af totem-ceremonier. De nyinvigda fingo vara med, hvar
och en med en väktare, som höll honom vänligt om lifvet och
förklarade allt.
De två andra ynglingarna, tillhörande Thungalla, fingo undergå
magbultning, en ganska besvärlig och plågsam akt, som skall vara
mycket nyttig. Under totem-ceremonierna bäras af officianterna
hufvudbonader och masker, som föreställa totemet och ge dem ett
hiskligt utseende. Dessa togos af, och med dem dunkades
ynglingarna på magen. Denna akt omtalas vid flera tillfällen. Det inre
råkar genom ceremonierna i sådan oro och uppskakning, att det måste
lugnas genom bultning eller gnidning. Stundom göres den så hårdt,
att blod kommer upp genom munnen.
Såsom andra goda verkningar nämnes af infödingarna (sid. 266),
att aptiten minskas, hvilket ju för hela gruppen är en påtaglig
fördel, och att den, som så behandlas, får mer lust att dela med sig
af sin mat åt den, som har fått mindre.
Thakomara-ynglingen fick till sist af en Tjunguri-man, son till
en hans stamsyster, i present en hel utrustning: bumerang,
armband, pannband. Med dem gick han ut till korrobori-platsen, där
fyra män, tillhörande hvar sin af den andra stamhälftens fyra
grupper, högtidligen iklädde honom hans mannavapen, bumerangen. Nu
hade han inträdt i männens led.
En ytterligare ceremoni symboliserade, hur de unga nu voro
skilda från kvinnornas och barnens läger. En natt fingo de sofva i dess
närhet men väcktes tidigt och måste springa af alla krafter till
korrobori-platsen, där män af ena stamhälften hela natten dansat och sjungit.
Bumeranger slungades efter dem, tills de nått det heliga området.
Nu återstod endast att bryta den ålagda tystnadens band.
Det skedde med en särskild ceremoni.
I den del af de långa invigningarna, då gossarna varit borta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
