Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Litteratur.
Georg Friederici. Skalpieren und ähnliche Kriegsgebriiîiche in Amerika.
Inaugural-Dissertation. Braunschweig 1906.
»Ska vi gå in och se på indianerna?» hörde jag häromdagen en
skolpojke säga åt en annan utanför ingången till Etografiska museet. Han
menade då säkerligen museets samling från de nordamerikanska
präriin-dianerna, i hvilken återfinnas sådana gamla bekanta från indianböckerna,
som skalper, skalperknifvar och tomahawker.
Friedericis afhandling behandlar också skalper o. d., men från
vetenskapliga synpunkter. Detta hindrar likväl icke, att den erbjuder mycket
af intresse äfven för icke-fackmän och ej minst för dem, som hafva
indianböckerna i kärt minne.
Friederici har gått igenom en mycket betydande litteratur för att
studera utbredning af skalpering, hufvudjakt och liknande bruk i Amerika,
vid tidpunkten för den hvite mannens invasion. Dessa litteraturstudier
hafva erbjudit stora svårigheter, då långt ifrån alla af de äldre
reseskildrarna äro tillförlitliga. I synnerhet klagar Friederici öfver prästerna.
Af Amerikas folkstammar är det blott eskimåerna och de
indianstammar, som bebo Eldslandet och södra Patagonien, som hvarken skalperat
eller varit hufvudjägare. Några af alaska-eskimåerna synas likväl hafva
lärt sig hufvudjakt af tlinkitindianerna. I Nordamerika i öfrigt hafva
skalpering och hufvudjakt haft stor utbredning. Det förstnämnda bruket har
framför allt förekommit i de östra staterna.
Vid tidpunkten för landets upptäckt förekom dock ej skalpering i
den ofantliga omfattning, som den senare fick genom de hvites
skalppremier. Det är i sanning hemska taflor, som Friederici upprullar, när han
visar, huru puritanerna med fanatisk grymhet och oftast med ett
bibelspråk till försvar hetsade den ena indianstammen mot den andra, och
huru de utfäste höga pris på skalperna. Under engelsmännens krig med
fransmännen skalperade alla engelsmän och fransmän liksom indianerna,
och höga pris betalades för skalperna. Alltid var det engelsmännen som
betalte bättre än de af naturen snålare fransmännen. I synnerhet
eftersökta af de förra voro skalper af jesuiter. De betalte ända till 100 $
stycket. Man måste med Friederici erkänna, att spanjorerna aldrig,
åtminstone icke efter den första eröfringstiden, voro så blodtörstiga och
drefvo sådana systematiska utrotningskrig mot indianerna som fransmän
och engelsmän. Genom skalppremierna utbildades såväl bland indianer
som hvite de skalpjägare vi känna från romanerna, om hvilka
Cooper säger: »If there’s woman, there’s children; and big and little have
scalp, the colony pays for all alike.»
I Sydamerika har skalpering blott förekommit i Chaco och i Guyana.
Till det senare landet har det möjligen öfverförts från Nordamerika. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:50:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ymer/1906/0325.html
