- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 26 (1906) /
331

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NOTISER. 3 19

3. På alla punkter, där sådant låter sig göra, bör framställningen
underlättas och göras lefvande genom åskådning. Detta sker först och
främst genom flitig användning af glob och kartor äfvensom af
väggtaflor, fotografier, modeller, reliefer och andra bilder m. m. Läraren bör
härvid ej underlåta att framhålla de för vissa geografiska områden
utmärkande drag, som kunna återfinnas på bilderna i läroboken,
hvarunder han så mycket som möjligt bör taga lärjungarnas själfverksamhet i
anspråk. Äfvenledes bör läraren, först å kartblad i största tillgängliga
skala öfver nejden och därefter i det fria, påpeka de karakteristiska drag,
som den omgifvande naturen äger (t. ex. dalerosion, förkastningslinjer i
berggrund, den odlade markens och skogsmarkens olika fördelning och
beroende af markbeskaffenhet).

Åskådlighet i undervisningen främjas ock på ett viktigt sätt,
därigenom att läraren å svarta taflan i raska drag dels själf skisserar, dels
vänjer lärjungarna att utföra vissa geografiska detaljer (t. ex. en stads läge,
en fjord- eller lagunkust, profil af en dalgång, konturerna af ett land).

Små föredrag af läraren eller läsning af en reseskildring, anbragta
på lämpliga ställen, bidraga äfven att gifva lif åt uppfattningen.

4. Första gången en viss geografisk företeelse af utpräglad typ
möter (t. ex. ett fjällområde, en jökel, en floddal, ett delta, en vulkan,
en stäpp, en öken, en gruftrakt, en teplantage, ett risfält), bör den
framställas tillräckligt utförligt och åskådligt, så att läraren sedermera vid
behandlingen af andra liknande företeelser må kunna hänvisa till nämnda
typskildring.

5. Undervisningen bör, i den mån ske kan, drifvas komparativt.
Då nya natur- och kulturförhållanden möta, bör städse erinras om
analoga fall inom det redan genomgångna. För att gifva anledning till
instruktiva jämförelser mellan olika länders storlek, städers folkmängd,
handelsomsättningens betydelse m. m. böra de viktigaste siffrorna
sammanföras i tabeller eller i statistiska diagram och lärjungen af läraren erhålla
ledning att på ett förståndsutvecklande sätt bruka dessa.

6. Sveriges geografi bör i första klassen läsas fylligt med ingående
behandling af landskapstyper, folklifs- och näringsförhållanden men utan
onödiga tillägg af namn på obetydliga orter och endast med afrundade
sifferuppgifter.

7. Sedan i de fem lägre klasserna jordytans skilda områden efter
hvarandra blifvit behandlade, måste uppgiften i klass 6 väsentligen blifva
att sammanställa det småningom inhämtade geografiska vetandet till en
totalbild enligt grunder, som i kursplanen angifvas. Särskildt i sistnämnda
klass är det af vikt, att lärjungarna öfvas att, med stod af väggkarta
eller planscher och från viss synpunkt, i ett sammanhang redogöra för
någon mera omfattande del af det genomgångna (t. ex. en världsdels
kustbildning, de karakteristiska dragen hos ett alplandskap eller en
tropisk urskog, husdjurens utbredning, samfärdslederna mellan England och
dess kolonier).

8. Såsom stöd för minnet användes i klasserna i–5 en för stadiet
lämpad lärobok, som bör vara öfverskådligt uppställd, sparsam i fråga
om det meddelade namn- och siffermaterialet samt illustrerad. T klass 6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:50:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1906/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free