Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om eoliterna, af Knut Kjellmark - Den heliga eken, af Torgny Segerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344 TORGNY SEGERSTEDT.
Plinius1, att det funnits en tid, då människorna lifnärt sig af ollon.
Det var innan Ceres ännu uppfunnit säden. Kommentatorerna
Ser-vius grammaticus2 och Eustathius3 omnämna likaledes detta
förhållande. Den senare kommer gång på gång tillbaka till ekens
dyrkan och förklarar den därmed, att människorna fordom åto ekens
frukter. Ekens namn »phägos» kommer, enligt hans förklaring, af
»phagein», äta.
Ordspråk sådana som »nog af ek», »plocken ollon af en annan
ek» stamma från den tid, då ollonen åtos4. Att ollonen utgjorde de
fattigas föda, ligger väl till grund för bestämmelsen i de XII
taflornas lag, att enhvar hade rätt att uppsamla de ollon, som föllo ned
på marken5.
Det finns desto mindre skäl att betvifla de gamla författarnas
uppgifter, som ekollonen delvis ännu i Medelhafsländerna användas
som näringsmedel.
Att ekollonen äfven för de klassiska folkens nordligare boende
fränder en gång varit »köttets näring för människors barn», som en
anglosachsisk runosång uttrycker saken6, bestyrkes af en del
arkeologiska fynd.
Vid pålbyggnaderna i Po-dalen ha stora förråd af ekollon
påträffats7. Den omsorg, som nedlagts på deras förvarande, utesluter
tanken på att de användts till något annat än människoföda. Ollon
ha vidare anträffats i de schweiziska pålbyggnaderna vid Moossedorf,
Pfäffikersee, Wangen och Neuburgersee8. Då en del af dessa
byggnader förskrifva sig från en tid, då svin ännu icke höllos som
husdjur, måste de ju ha användts till invånarnas egen näring. Äfven
vid pålbyggnaderna vid Schussenried i Württemberg ha ekollon
påträffats9. Dylika ha likaledes funnits vid Lough Nahinch på
Irland10.
1 Nat. Hist. VII, § 191.
* Komment, till Georgica I, 7 f.
3 Komment. II. V, 693; Od. XII, 357; XIX, 163.
4 Zenobius, prov. II, 40, 41; III, 98; Diogenianus I, 190; Macarius I, 88;
Gregorius Cyprius I, 9 (Corpus paroemiographorum græcorum).
5 Plinius XVI, § 6.
6 Hoops, Waldbäume und Kulturpflanzen im germanischen Altertum, sid. 476.
7 Heibig, Die Italiker in der Po-ebene, sid. 17.
8 Mitteilungen der antiquarischen Gesellschaft, Zürich, XIIT, sid. 99, loo, 107, XIV,
sid. 31, 175.
9 Hoops, anf. arb., sid. 301.
10 Wood-Martin, anf. arb., sid., 231.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
