Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekonomisk geografi, af M. Marcus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
land eller en trakt ta hänsyn till dess geologiska historia. Hur
mycket djupare och fastare grepp kring ämnet skulle exempelvis den
skildring af Sveriges ekonomiska geografi erhålla, som började sin
uppgift med att ge en efter ämnet lämpad framställning af istiden,
den period, då landets ytformer delvis uppkommo och dess jordarter
bildades. Det var ju istiden som skapade våra rullstensåsar, hvilkas
lopp stora trafikleder följt sedan urminnes tider, och de moräner och
det grus, som afsattes af den afsmältande isen, utgöra ännu i dag
det jordslag, vid hvilket våra barrskogar i hufvudsak äro bundna.
Endast på få ställen ha åkerbruket och moränjorden trifts
tillsammans (Skåne), oftast har dennas stenbundna karaktär blott tillstadt
uppodlandet af små åkerlyckor, som efter ett mödosamt
röjningsarbete lämna knappa skördar (Småland och angränsande trakter).
Under istiden har också vårt lands bästa åkerjord danats
nämligen lermärgeln, som isälfvarna utslammat ur kalkhaltiga moräner.
Men äfven den period, som ligger mellan istiden och den historiska
tiden, förtjänar beaktande vid skildringen af vårt lands förutsättningar
för ekonomisk produktion. Här framträder särskildt skillnaden mellan
den naturliga beskaffenheten hos de trakter, som efter istidens slut
aldrig varit vattenbetäckta, och dem, öfver hvilka hafvet nått, men
som det småningom lagt bara. Med en redogörelse för den högsta
marina gränsens geografiska läge och betydelse förklaras i detta fall
många egendomligheter i det svenska landskapet, hvilka eljest skulle
sakna djupare belysning [1].
Berglandets behandling ur ekonomiskt geografisk synpunkt
erbjuder större svårigheter än slättlandets. De här gifna naturliga
betingelserna för ekonomiskt lif äro vida mer invecklade.
Förutsättningarna för framställning af produkter, för trafik, för organiskt lif
finna här månghöfdade utgångspunkter i växlande höjdformer,
jordsammansättning, lutningsförhållanden samt därmed sammanhängande
olika grad af värme och fuktighet. Bergens anordning och riktning
bestämma fastlandets byggnad. Höjdmassornas väsentligen olika
anordning i Eurasien och i Nordamerika är en af de viktigaste
orsakerna till dessa världsdelars skiljaktigheter i klimat och kultur.
Bergens riktning utöfvar inflytande på nederbördens fördelning efter
de båda sluttningarna och angränsande slättland. Och med
bergmassornas utbredning ökas alla dessa verkningar. Ju större
skillnaden är mellan ett berglands fot och rygg, desto mer aftaga i regel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
