Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Klarälfven och dess dalgång, af Sten De Geer (Tafla 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KLARÄLFVEN OCH DESS DALGÄNG.
399
torde vara identisk med 3o-metersterrassen vid krök 16. Den på
kartan öfver denna krök afbildade, 46-50 m. höga afsatsen är
däremot den riktiga SG-terrassen. Från söder räknadt ha följande
värden på dess höjd öfver älfven erhållits: 37?, 39, 46 - 50, 51, 45?,
46, 48, 50?, 50-54, 45, 40-45, 39?, 33, 27, 20, 15. Detta framgår
mera öfverskådligt af nedanstående grafiska sammanställning, där
äfven älfvens lutning kan iakttagas.
På afstånd är det ofta svårt att skilja terrass- och
moränsluttningar, ty båda slagen äro i regeln branta och skogklädda. På de
ekonomiska kartorna framträda terrassytorna på vissa sträckor
genom långa rader af små åkerlappar och torpstugor, de så kallade
»hedarna». Vare sig sluttningarna, som omgifva dalbottnen, bestå
af morän eller sand, ha de i stort sedt ett rakt förlopp och äro
sinsemellan parallella. Denna regelbundenhet är dock utsatt för flera,
225m.ö.h.
IT
100
Fig. 2. Älfdalens terrasser.
Längdskala i : i ooo ooo, höjdskala i : 5 oco. E = Edebäck. V = Vingängsjön.
ehuru ej särdeles betydliga, störningar. Sålunda har Likan, näs SV,
skurit bort ett parti af den östra terrassen, kvarlämnande en
terrassudde, »Helvetesheden». Äfven Femtån, näs ii V, har genom sina
skärningar framkallat vissa oregelbundenheter hos den östra
terrassbranten. Omedelbart söder därom bildar älfven den raka sträckan
12 V, som på båda sidor omgifves af egendomligt formade, till
dalens midt framspringande terrassuddar (12, 13 Ö; fig. 4). Man finner
här spåren af en ganska komplicerad älfkrök, men redan den
omständigheten, att dessa sanduddar kvarstå orubbade, visar, att inga
älfkrökar af den vanliga, mer eller mindre »tvära» typen kunnat
passera detta ställe. Strax söder därom uppstå åter nya krökar,
hvilka därför bilda en särskild serie, sträckande sig genom Norra Ny
socken. Af de mindre oregelbundenheter, som förekomma på denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
