Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Klarälfven och dess dalgång, af Sten De Geer (Tafla 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KLARÄLFVEN OCH DESS DALGÅNG. 405
hällar. Dessa senare fortsättas mot söder af det 3 km. långa
Borberget, hvars höga getrygg skiljer Rådasjödalen från dalen kring
Klarälfven. Efter att ha passerat bron vänder sig älfven mot
västnordväst och öfverskrider två fasta bergtrösklar. Vid den nedre af
dessa bildas den skummande Edsforsen. 2 km. nedom bron böjer
älfven tvärt mot söder; den har nu sänkt sig från 135 till 128 m.
öfver hafvet. Väster om Borberget sänkes den åter genom den
natursköna Skogaforsen och några kilometer längre ned genom
Stor-sandsforsarna. Nivån är därefter 111 m. Genom ett sydostligt
lopp har Klarälfven nu lämnat Borberget bakom sig i norr, för att
åter närma sig Rådasjödalen. Från vänster upptages här den
vattenrika Aråsälfven, som närmast kommer från Rädasjön och är ett af
Klarälfvens förnämsta tillflöden.
På västra sidan, midtför Aråsälfvens mynning, finnes en
öfvergifven men väl bibehållen Klarälfsbädd med plan och mestadels
vattensjuk botten, på ena sidan begränsad af en flack strand, på den
andra af en 12 m. hög erosionsbrant. Några kilometer längre ned
påträffas ännu ett par gamla älfbäddar, som utbreda sig från
Klarälfven och bort mot Lakenesjön i väster. Den största bildar en
båge af 5 km. längd. Inuti hvar och en af de båda större
krokdalarna ligger koncentriskt en mindre. Alla äro de af Klarans
storhetsordning. Den lilla Kallbäcken råkar ut för de båda yttre
krokarna och tvingas af dem att flyta in i en figur, som påminner om
en bakvänd trea.
Omedelbart söder om dessa sina gamla omvägar kastar sig
älfven utför Forshultsforsen och befinner sig kort därefter på 81 m.
höjd vid Skymnäs.
Här närma sig åter de omgifvande bergkomplexen, af hvilka
flera nå en höjd af 300 m. öfver hafvet. Mellan dem sträcker sig
en dalgång, som kan följas tre mil åt söder och som i
naturskönhet väl kan jämställas med den öfre Älfdalen. Ofvan Munkfors
varierar dess bredd mellan 2 och 5 km. På dess horisontella
botten bildar älfven fyra kraftiga krökar, hvarigenom dennas längd från
Skymnäs till Munkfors blir 19 km., under det att fågelvägen blott
är TO km. De båda mellersta krökarna kunna i anseende till
formen närmast betecknas som »tvära». De äro dock mera utdragna
i Ö-V än t. ex. krök 16. En annan olikhet är, att de norra
partierna på ett par af näsen bilda sandplatåer, som med en brant
afsats sänka sig till de yngre, sydligare områdena. Detta tyder
möjligen på att älfven under en jämförelsevis sen tid börjat erodera
Ymer 1906. 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
