Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skarpsynta undersökning af själfva Neanderthalkraniet påvisat dettas
verkliga raskaraktärer, framför allt dess ringa kalotthöjd, blir det svårt att
kunna vidhålla en sådan uppfattning, äfven om det bör medgifvas, att
bland den lefvande befolkningen i Europa stundom anträffas individer
eller hela grupper af individer, som i större eller mindre grad i afseende
på sin hufvudskålsform kunna sägas närma sig till Neanderthaltypen.
Genom dessa sina undersökningar, hvilka förf. hoppas få tillfälle att
allt vidare fullfölja, har han kommit till den öfvertygelsen, att studiet af
Danmarks och äfven i allmänhet af Europas fysiska antropologi är mera
kompliceradt än hvad man i allmänhet vant sig att antaga. Och det är
svårt att inordna alla dess rastyper i amerikanen Ripleys indelning i tre
raser, den teutoniska (nordeuropeiska), den alpina ( mellaneuropeiska) och
den mediterrana (sydeuropeiska). I praktiken stöter man härvid på stora
svårigheter.
Jag har ofvan lämnat en tämligen utförlig öfversikt öfver dessa
meddelanden af den danska antropologiska kommittén, emedan de äga
sär-skildt intresse för jämförelse med förhållandena i vårt eget land och enär
de äfven kunna i viss mån gifva uppslag till dylika undersökningar af
speciella antropologiska frågor hos oss. Det har länge bland antropologiens
idkare i Sverige utgjort ett önskemål att kunna få tillfälle att utföra
specialundersökningar inom en del uti dylikt hänseende intressanta trakter af landet,
men våra antropologer äro tyvärr till antalet fåtaliga, och tiden är för
dem så upptagen af andra arbeten, att detta hittills endast i ringa grad
har kunnat äga rum. Måtte därför ock nya, yngre krafter snart ägna sig
åt dessa forskningar, innan ännu den alltmer tilltagande blandningen af
olika raselement så invecklar problemen, att dessas lösning blir alldeles
omöjliggjord. Gustaf RErz|US_
Georg F. L. Sakauw, Le feu et son emploi dans le Nord de T Europe
an. \ temps préhistoriques et protoh istorhj nes. Extrait des Annales du XX:e
Congrès archéologique et historique de Belgique (Gand 1907).
Den kände danske arkeologen har i detta föredrag särskildt lagt an
på en mycket värdefull sammanställning af hvad man vet om forntidens
elddon i Norden. Urgammalt är naturligtvis bruket att framkalla eld
genom gnidning eller borrning med trästycken af olika hårdhet, men dylika
elddon låta sig ju ej arkeologiskt påvisas. Däremot har man i en mängd
fynd från sten- och bronsåldern anträffat svafvelkisbollar, hvilka tydligen
varit använda till eldslagning mot flinta, och någon gång ha dylika bollar
hittats i omedelbart sällskap med ett slags enkom formade flintor, som
äfven eljest talrikt förekomma både på boplatser och i grafvar: långsmala
flintspån, hvilkas kanter äro tillknackade rundtorn för att ej skada handen
och hvilkas ändar äro starkt glattnötta genom eldslagningen. Under
bronsåldern ha stundom gamla flintredskap, såsom dolkar, spjutspetsar, sågar
och mejslar varit använda för samma ändamål. Ännu från den äldre
järnåldern har man spår af detta slags elddon. Under slutet af äldre
järnåldern, de stora mossfyndens tid (200—500 e. Kr.) uppträda de
välbekanta ovala eldslagningsstenarna, som förr «ansetts som brynen, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
