Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drag: slätterna, dalarna och topparna. Fjällslätter anträffas på 800
— i 200 m. höjd men kunna uppdelas i tvenne grupper, av vilka
den ena närmast omger de höga topparna och synes ha en större
höjd än den andra, fjälltraktens yttre delar omslutande gruppen av
fjällslätter. Hamberg påpekar, att, om dessa slätter alla skola
anses tillhöra samma erosionsbas, så måste de gamla dalbottnarna ha
lutat ut från högfjällen. Av de meddelade fotografierna (se t. ex.
fig. 4, sid. 165) synes mig framgå, att de topparna omgivande
fjällslätterna varit i hög grad avjämnade och att de gamla dalbottnarna
haft en mycket stor bredd och ytterst svagt sluttande sidor. Hos
dalar, vilka nått en sådan mogenhetsgrad, är det väl icke sannolikt,
att dalbottnen haft någon starkare lutning. Ett fall av 300—400
m. inom det jämförelsevis lilla område, som Sarekfjälltrakten
omfattar, torde vara mera än man vågar tillskriva ett dalsystem av denna
mogenhetsgrad. De bägge grupperna torde alltså böra åtskiljas
och föras till tvenne perioder med olika läge av basnivån. Likaså
torde man vid en mera ingående undersökning kunna särskilja flera
generationer bland dalarna. En del av dessa, som enligt Hambergs
uppgift1 mynna nästan i nivå med fjällslätten, torde med avseende
på basnivå böra sammanföras med denna. De yngre dalarna åter,
vilka äro djupare nedskurna och ligga under den lägre fjällslättens
nivå, torde kunna delas i två grupper. De stora huvuddalarna,
Lulevattnets och Saggats dalgångar, äro, såsom Hamberg
framhåller, djupt nedskurna. De ligga så avsevärt under de öfriga, att, även
om isens förmåga att fördjupa dalarna i denna trakt skattas till
något hundratal meter, en tillräcklig nivåskillnad återstår för att
motivera dessas upptagande såsom en yngre grupp. Vi skulle alltså
i denna trakt få, utom topparna, tvenne fjällslättnivåer samt tvenne
grupper yngre dalar och kunna i dalarna och fjällslätterna urskilja
åtminstone fyra olika lägen av basnivån för denudationen.
Överensstämmelsen i utveckling mellan denna trakt och de förut behandlade
torde efter dessa påpekningar vara fullt tydlig. Något samband
mellan de olika denudationsnivåerna* och berggrundens beskaffenhet
har icke blivit ifrågasatt av Hamberg.
På fig. 18 ser man, huru de långa ryggarna, vilka bära rester
av Tuipalslätten, sänka sig österut, ungefar till de mellan ryggarna
löpande Borsudalarnas nivå, och delas upp i mindre partier, berg
eller låga fjäll med släta toppar. Talrika höjder av detta utseende
1 Anf. arbete, sid. 167.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
