Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delarna av Romsdalen och Rejsendalen, varest man ej har någon
ledning vid bedömandet av den fasta dalbottnens läge, är framhållet, att
det är sannolikt, att dessa dalpartier omformats av en dalglaciär
under en avsmältningsperiod. I Romsdalens nedre del är
dalbottnen avsevärt vidgad endast i de raka sträckorna, medan
V-formen ännu framträder på de ställen, där dalen ändrar riktning.
Liknande äro förhållandena inom Rejsendalen invid porten vid
Hysingjord. Ifall omformningen utförts av den sammanhängande
landisen eller av en lång dalglaciär, borde något beroende av
dalens riktning ej ifrågakomma. Ett sådant beroende torde
endast kunna sättas i fråga för en mindre glaciär eller för nedersta
delen av en större. I de raka dalpartierna äro vindförhållandena,
temperaturen och skyddet mot solsken tämligen likartade utefter hela
sträckan. När glaciären slutligen blev tvungen att draga sig
tillbaka, flyttade den sitt bräm innanför det närmast längre upp mot
vattendelaren liggande stället, varest dalen ändrade riktning, och blev
liggande där, tills ytterligare klimatförbättring föranledde en ny
flyttning till ett liknande ställe ännu längre upp i dalen. En glaciär,
som varit så beroende av dalens riktning, kan ej ha haft någon
synnerlig mäktighet, och den fördjupning, som blivit utförd, torde väl
alltså icke vara så ansenlig.
Att de längre upp i dalarna liggande glaciärerna icke alltid haft
så särdeles stor erosionsförmåga, ser man av bevarade kanjonväggar i
Rejsendalen nära Gebajokks inflöde (flg. 1) och i Romsdalen vid och
ovanför Ormem. Fråga är om icke pä det senare stället isen rentav
lämnat orörd Vermeåns lilla kanjon, som går tvärsöver dalbottnen.
Den sammanhängande landisens direkta inverkan på
berggrundens ytform kan ej ha varit synnerligen omfattande. I den djupa
Romsdalen och i Rejsendalen finnas bevarade de nyssnämnda
kan-jonresterna jämte delar av de V-formade dalgenerationernas sidor
och i Gudbrandslågens, Joras och Vinstras dalar liknande lämningar
av kanjons, vilka ligga djupast nere i dalarna. På högre nivåer hava
vi funnit bevarade talrika dallister av olika åldrar och hängande
dalar i mot varandra svarande höjder. Dessa rester ådagalägga,
att landisen snarare skyddat än förstört den preglaciala reliefen.
En helt annan åsikt har i denna fråga uttalats av E. Richter1,
vilken förutom mångåriga vandringar i Alperna även företagit en
sommartur i Norge. Han framhåller skillnaden mellan det norska
1 Richter, Geomorpholog. Beobachtungen aus Norwegen. Sitzungsberichte d. kais.
Akad. d. Wiss. (Wien), Math.-Naturw. Cl., Bd 105: I, Abth. i, sid.. 147.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
