Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de matematiska svårigheterna kunde öfvervinnas. Intetdera är
fallet, och däraf följer, att ofelbara förutsägelser om den instundande
vinden icke äro möjliga, icke ens för det närmaste dygnet.
Emellertid kan man uppnå en ganska stor säkerhet genom att
sammanställa och jämföra ett stort antal enskilda fall. Man har
på detta sätt funnit, att icke blott lufttrycksgradienten, som
bestämmes af isobarerna, utan också lufttrycksändringen, som bestämmes
af isallobarerna, har en afgörande inverkan på vindens styrka och
troligen äfven på dess riktning. Detta är ju i själfva verket en
gammal erfarenhetssats, som de engelska sjömännen uttryckt i
rimmade ordspråk (se ofvan sid. 350) långt innan några synoptiska kartor
blifvit konstruerade. Samma regel härledde också Espy (se ofvan
sid. 354) ur sina kartor, som ej hade några isobarer.
De vid Meteorologiska Centralanstalten i Stockholm tillämpade
reglerna för bestämmande af vindens riktning och styrka till ledning
för stormvarningarna ha härledts på följande sätt. Jag böljade
med att jämföra ett stort antal isobarkartor och sammanställde dem,
som liknade hvarandra. Det visade sig då, att en karta icke är
tillräcklig för en förutsägelse, enär det är mycket vanligt, att kartor
med liknande utseende ändra sig på helt olika sätt, så att det
följande vädret blir alldeles olika, en iakttagelse som redan gjorts af
flera meteorologer. Därigenom leddes jag till att jämföra serier
af flera kartor och undersöka ändringen från en karta till den
näst-följande. Det bästa sättet härför är att också kartlägga ändringarna
i form af isallobarer. Men icke heller en karta med både isobarer
och isallobarer visade sig tillräcklig, ty jag fann, att också
isallobarerna på tvenne kartor af lika utseende kunna ändra sig på helt
olika sätt. Men om två successiva kartor visa samma isobarer och
isallobarer som ett annat par dylika kartor, då kan man vara
tämligen säker, att de under närmaste dygn medföra samma väderlek
som de förra. Matematiskt kan detta så uttryckas, att lufttrycket
(funktionen) tillsammans med dess ändringar (första differenserna)
under sista halfva dygnet och ändringarnas ändringar (andra
differenserna) under sista dygnet ganska väl bestämma väderleken under
närmaste dygn. Detta är den metod, som vi f. n. använda, och
som således består däri, att man ur tvenne kartor med isobarer och
isallobarer sluter sig till de instundande vindarna.
Men äfven denna metod lämnar åtskilligt öfrigt att önska,
isynnerhet då vädret är mycket ostadigt. Man tager då gärna också
i betraktande de föregående kartorna, men stöter därvid på den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
