- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 28 (1908) /
370

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

svårigheten, att de ofta redan äro för gamla, i det att under tiden
nya inflytelser gjort sig gällande, hvilka förut lågo utanför kartans
område eller ej hunnit inverka på lufttrycket. Det enklaste och
bästa sättet att vinna större säkerhet i dylika fall vore att göra
iakttagelser och upprita kartor för hvar 6:te timme eller ännu
oftare. Förslag härom är framstäldt och torde snart komma under
diskussion i en internationell meteorologisk kommitté och, som man
hoppas, leda till ett internationellt beslut i denna riktning. Men tills
detta skett kan ingen annan förbättring göras än att man lärer sig
att på bästa sätt utnyttja de erfarenhetsregler, som framgå ur
ofvan-nämnda metod. Dessa äro i korthet följande.

Både ett S och ett Ft i hvilka isallobarerna ligga tätt, bruka
medföra stark vind, dock i allmänhet icke, där de utjämna
lufttrycket. Men om ett 5 i sned riktning motsols närmar sig en
cyklon eller om ett F i sned riktning medsols närmar sig en
anti-cyklon, ökas vindstyrkan högst betydligt och mycket mer än som
motsvarar gradienten i en stationär hvirfvel. Faran är större, ju
tätare isallobarerna ligga, och i synnerhet om S och F tilltaga i
styrka och om gradienten redan förut är stark, likaså om 5 och
F röra sig hastigt. Om däremot isallobarerna ligga glest, eller ora
S eller F aftaga i styrka, är faran ingen eller ringa, likaså om ett
F går vinkelrätt mot isobarerna in i en anticyklon, ty i detta fall
brukar F utbreda sig och aftaga i styrka. Någon gång händer det,
att ett 5 ligger stilla i midten af ett högt lufttryck eller ett F i
midten af ett lågt; om detta fortfar, så uppstår alltid stark vind på
gränsområdet af det höga eller låga lufttrycket, och denna blir
stundom ihållande under ett eller flera dygn. Två närbelägna F ha en
tydlig tendens att rotera motsols kring hvarandra och gå stundom
ihop till ett F. Om isobarerna bilda långa räta linjer på kartan
och således storcirkelbågar på jordytan, så bruka S och F röra sig
längs isobarerna eller med någon dragning mot det höga lufttrycket
och med en utomordentlig hastighet, uppgående till ioo km i
timmen eller mera. Det kan då hända, att ett 5 eller F, som ligger
helt och hållet utanför den synoptiska kartans område, t. ex. sydväst
om Frankrike, väster om Irland eller nordväst om Norge, hinner
inom 24 timmar till svenska farvattnen och där framkallar hård
vind eller storm. I sådant fall kan med nuvarande hjälpmedel den
hotande faran ej med någon säkerhet förutses så långt förut som
från en morgon till den följande, och man är nödsakad att utsända
en mera obestämd varning på grund af det farliga läget. Förr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:51:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1908/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free