Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bott i hans kassaskåp, hvilkas guld tycktes rinna bort genom osynliga
hål. Och nu stod han åter på gatan liksom vid den där länge sedan
förflutna tiden, då han började sin bana, lika ungdomskraftig, lika
lysten, alltjämt otillfredsställd, plågad af samma behof efter njutningar
och eröfringar. Han hade smakat på allt, men hade aldrig blifvit mätt,
då han icke hade haft hvarken tid eller tillfälle, efter hvad han trodde,
att bita tillräckligt djupt i personer eller ting. Han kände i denna stund,
när han nu stod på bar backe, det eländiga i att vara mindre än en
nybörjare, som hoppet och illusionerna skulle ha hållit uppe. Och en
brinnande åstundan fattade honom att börja om alltsammans på nytt,
att stiga högre, än han någonsin hade stigit, att omsider sätta foten på
den eröfrade stadens nacke. Icke mera endast fasadens lögnaktiga
ståt, utan en rikedomens solida byggnad, guldets sanna majestät,
tronande på fulla penningpåsar!
Mosers röst, som åter höjdes, bitter och mycket skärande, drog
för ett ögonblick Saccard ifrån hans tankar.
»Expeditionen till Mexiko kostar fjorton miljoner i månaden,
det har Thiers bevisat.. . Och man måste sannerligen vara blind
för att icke se, att kammarmajoriteten står på klena fötter. På
vänstersidan är det nu några och tretti. Kejsaren själf begriper mycket väl,
att den absoluta makten blir omöjlig, eftersom han gör sig själf till en
frihetens främjare.»
Pillerault svarade icke, utan inskränkte sig till att hångrina
föraktligt.
»Ja, jag vet, ni tycker, att marknaden är fast, att affärerna gå bra.
Men vänta bara till slutet. Man har rifvit och man har byggt för mycket
i Paris, ser ni! Dessa stora arbeten ha uttömt besparingarna. Hvad
de stora bankerna beträffar, som synas er så framgångsrika . . . vänta
bara, tills en af dem ramlar öfver ända, så skall ni få se dem göra
kullerbyttor hela högen, den ena efter den andra ... För att inte tala
om, att folket börjar att röra på sig. Detta internationella
arbetarförbund, som nyligen har bildats för att förbättra arbetarnes ställning,
inger mig stora farhågor. Det finns i Frankrike en opposition, en
revolutionär rörelse, som tilltar med hvarje dag. Det är mask i frukten,
det säger jag.»
Det hördes larmande protester. Den där sakramentskade Moser
hade påtagligen ett anfall af lefverlidande. Men själf tog han, medan
han talade, icke ögonen ifrån bordet bredvid, där Mazaud och Amadieu
fortforo att under allt larmet tala med mycket låg röst. Så småningom
blef hela salen nyfiken på dessa förtroliga meddelanden, som räckte så
länge. Hvad hade de väl att säga hvarandra, eftersom de sutto och
hviskade på det där sättet? Amadieu gaf säkert några order, förberedde
en kupp. Under de senaste tre dagarna hade det gått onda rykten
om arbetena på Suezkanalen. Moser plirade med ögonen och sänkte
äfvenledes rösten.
»Ni vet, att engelsmännen vilja hindra arbetena där borta. Det
skulle mycket väl kunna bli krig af.»
Denna gång blef Pillerault bragt ur fattningen genom det oerhörda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
