Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
solut slog hon sig ned i Alexandria, där hon åter började att ge
lektioner, medan han gjorde resor i landet. De stannade i Egypten ända till
1859 och bevittade de första slagen med jordhackan på Port-Saids
kust. Sedan skickades Hamelin till Syrien och stannade där. Han
förmådde Caroline att flytta till Bejrut, där hon fick nya elever. Han
kastade sig in i ett stort företag, som stöddes af ett franskt bolag,
nämligen anläggandet af en körväg från Bejrut till Damaskus. Där bodde
de ytterligare i tre år, tills vägen blef färdig; han reste omkring i
bergen, och hon följde med honom, så ofta hon blef ledig, och tog del i
hans planer om att återväcka till lif genom odling denna gamla jord,
som sof under en utdöd kulturs aska. Han hade samlat en hel portfölj,
som svällde af planer och idéer, och nu kände han ett bjudande behof af
att vända om hem till Frankrike, om han ville realisera denna väldiga
massa af företag, bilda bolag, skaffa kapital. Och efter nio års vistelse
i Orienten foro de hem; men i Paris möttes Hamelin af svart otur.
Under ett och ett kvarts år hade han nu kämpat för sina förslag utan
att kunna få någon enda människa att dela hans tro; han var alldeles
för blygsam, alldeles för lite talför och hade nu hamnat uppe i andra
våningen af hotel d’Orviedo i en liten bostad om fem rum, som han
hyrde för 1,200 francs, mera fjärran från framgången, än när han
ströf-vade omkring i Asiens berg och på dess slätter. Deras tillgångar smälte
hastigt ihop; syskonen skulle snart stå inför mycket stort betryck.
Det var just det, som väckte Saccards intresse, den växande
sorgbundenheten hos fru Caroline, hvars täcka glädtighet fördystrades
genom den modlöshet, hvari hon såg brodern sjunka. Af dem båda var
hon den mest manliga. Georges, som till det yttre var mycket lik
henne, fast mera klen, hade sällsynt begåfning för sitt arbete, men han
fördjupade sig i sina studier, och man fick icke rycka honom ifrån dem.
Uppfostrad i den strängaste katolicism, hade han sedan bevarat sin
barndomstro; hans syster däremot hade fått en friare åskådning,
därigenom att hon hade läst ofantligt mycket, genom de omfattande insikter,
som hon förskaffat sig, när hon satt bredvid honom under de långa
timmar, då han fördjupade sig i sina ingeniörsarbeten. Hon talade fyra
språk, hade läst nationalekonomi och filosofi. Om hon icke mera själf
trodde, var hon fortfarande mycket hänsynsfull gent emot broderns
tro. En förklaring hade eget rum dem emellan, och sedan hade de
aldrig mera talat om saken. Med all sin enkelhet och godmodighet var hon
en högt begåfvad kvinna; och begåfvad med ett utomordentligt lifsmod
och en glad sinnesstyrka, som höll stånd mot lifvets vedervärdigheter,
brukade hon säga, att hennes enda oläkliga sorg var, att hon icke hade
fått något barn.
Saccard lyckades göra Hamelin en tjänst genom att skaffa honom
ett litet arbete. Och på det sättet kom han i förtroligt förhållande till
de båda syskonen samt kom ofta dit upp för att tillbringa kvällen
tillsammans med dem i deras sparsamt möblerade salong, som var
förvandlad till arbetsrum. En improviserad dekorering af väggarna lifvade
upp det nakna rummet: en serie af kartor, en följd af ljusa akvareller,
hvarje blad fastsatt med fyra stift. Det var portföljens kartor, som
3 Zola, Pengar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
