- Project Runeberg -  Pengar. Roman /
117

(1910) [MARC] Author: Émile Zola Translator: Göte Bjurman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gationer. Det var ju icke någon spekulation, det var helt enkelt ett
placerande af pengar. Men alltifrån den dagen hade han fått den vanan
att efter frukosten studera kurslistan i sin tidning för att följa med
kurserna. Och därifrån kom hela eländet; så småningom kom
spekula-tionsfebern öfver honom, när han läste om värdepapperens dans.
Hvilka kap han skulle ha gjort, om han inte hade svurit på att aldrig
spela på börsen! Emellertid hade ett särskildt tillfälle erbjudit sig:
bägge två hade länge vurmat för att i sin trädgård bygga ett litet drifhus
för fem å sextusen francs, och en vacker dag hade han med af ljuf rörelse
skälfvande händer lagt på sin hustrus arbetsbord de sex
tusenfrancs-sedlarna och sade, att han hade nyss vunnit dein på börsen: en kupp,
på hvilken han hade varit alldeles säker, ett lättsinnigt tilltag, som han
lofvade att inte göra om och som han hade tagit sig till bara för
drif-husets skull. Halft förargad och halft förtjust hade hon icke vågat
att gräla på honom. Och så hade han oundvikligt dragits in i
börsspekulationer, först i helt liten skala, sedan så småningom allt
djärf-vare och djärfvare, medan hon med en förståndig husmoders ängslan,
men med ögon, som lyste vid minsta vinst, alltid spådde, att han skulle
dö utfattig.

Men framför allt klandrade kapten Chave, fru Maugendres bror,
sin svågers beteende. Han, som inte kunde reda sig med sina 1,800
francs i pension, spelade visserligen på börsen; men han var den fiffigaste
bland alla fiffiga, och han gick dit som en tjänsteman går upp på sitt
ämbetsrum och gjorde endast kontanta affärer och var förtjust, när han
på eftermiddagen lyfte sitt 20-francsmynt; det var små dagliga
operationer, så säkra och så anspråkslösa, att de inte utsattes för några
katastrofer. Han bebodde ett enda rum längst in i en trädgård vid
rue Nollet, dit kjolar ideligen syntes slinka in. Hvad han vann gick
förmodligen åt till konfekt och bakelser åt hans sma väninnor. Han
hade alltid varnat Maugendre för att spela och uppmanat honom att
hellre njuta af lifvet; och när denne skrek till honom: »Ja, men du själf
då?» gjorde han en energisk gest: han, det var något helt annat, han
hade inga femton tusen francs i ränta. Äfven om spelaren vinner,
måste han alltid dra ifrån provision och stämpel, och om han förlorar,
måste han till på köpet punga ut med dessa af gifter. På börsen i Paris
uppgå dessa afgifter till det ofantliga totalbeloppet af åtti miljoner,
som staten och mäklarna skrapa åt sig.

På den lilla bänken borta i korridoren berättade Marcelle för sin
man en del af denna historia.

»Jag måste säga, att jag kom i en mycket olycklig stund.
Mamma grälade på pappa för en förlust, som han hade lidit på börsen. Ja,
det ser ut, som om han vore där ständigt och jämt. Jag tycker det är
så komiskt — han som förr inte ville hära talas om annat än arbete.
Ja, kort sagdt, de grälade, och mamma hade en tidning, Kursbladet,
som hon svängde midtför hans näsa, under det hon skrek, att han inte
förstod sig på den där saken det allra minsta, och att hon hade med
säkerhet förutsett baissen — hon! Då gick han efter en annan tidning

— just Hoppet — och ville visa henne den artikel, där han hade fått sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:52:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/zepengar/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free