Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att detta faktum med nödvändighet måste ha bidragit till att
missrikta kulturen, tvinga den in på banor, som den annars icke hade
sökt, om ej den härskande klassens fördelar så fordrat.
Yärlden har ju tillsvidare frambragt bristfälliga människor,
idealmänniskorna väntar bättre förhållanden, innan de kan
uppkomma. Bristfulla står även kulturens uppbärare,
kulturkämpar såsom vetenskapsmän, författare,’ konstnärer, uppfinnare o. s.
v., bristfulla särskilt i den bemärkelsen, att de röner inflytande
av den starkaste makten inom samhället, den ekonomiska. Vad
som för den härskande klassen är behagligt eller nyttigt, det
vinner avsättning eller understöd, det befrämjas. Denna faktor har
dikterat åtskilligt ,för kulturen, även om man icke kan säga att
denna helt varit såld, prostituerad. Men vissa grenar, såsom i
synnerhet konsten, kan nog inte fritas från beskyllningen att ha
prostituerat sig ganska förväget i den härskande klassens tjänst.
Dock här gäller det att se kallt och nyktert på sakerna, såsom
materialist, och då fattar man till fullo innebörden av detta och
anar vad komma kan, om icke imperialismens gudar i tid blir
vräkta. Det enda sättet att göra vetenskap, konst och andra
kulturyttringar fria från kapitalismens inflytande är att skapa det
klasslösa, det socialistiska samhället.
Låt oss ta konsten, vilken otvivelaktigt ger det bästa illustra
-ti.onsmedlet i detta fall.
Orolig och flämtande står konsten i detta nu och söker sig
nya vägar, nya uttrycksmedel. Där den tar ståndpunkt i dagens
frågor blir den tendenskonst med mot samhällsordningen vänd
opposition, nota bene om den icke sänker sig till behagligt
lovsjungande a,v den bestående ordningen. Där den strävar att vara konst
för konstens skull, ofta utan att lyckas, där sjunker den ned till
sjukligt självsysslande, en pessimistisk inåtvändhet utan aktivitet.
Eller också kastar den sig febrilt in på de djärvaste nyexperiment,
utan att inom samhället finna fast botten att bygga på. Dessa
riktningar, dessa tendenser kan spåras inom måleri, skulptur,
diktning, skönlitteratur o. s. v.
Den alltför vanliga, moderna kulturpessimismen bottnar
överallt i samma samhällströtthet. Ibland tar det form av sjukligt
raffinemang, ibland i nihilistisk livsförnekelse eller resignerad
nir-vanastämning. Omgivningens liv är alltför trist, alltför
oförnuftigt eller intigt, alltför ohyggligt eller smutsigt för att kunna
skänka skapande intresse. Konstnären sjunker in i sig själv och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
