Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mumie i kista med avlyft lock.
nister Apollonios ”de skördearbetare, som skall uttaags enligt den dig
lämnade förteckningen”. Ett annat brev, avsänt 241—240 f. Kr. av
Har-makoros till Hermogenes, ger följande belysande inblick i det sociala
missnöjet på den tiden — anledningen var oegentligheter från
arbetskö-parnas sida vid arbetstilldelningen:
”Till Hermogenes. Du har skrivit till mig, att jag icke borde
borttaga manskapet från Filoteris innan jag fullbordat arbetena. Du må nu
veta, att de arbeten, jag hade att utföra, är fullbordade och därutöver
ytterligare 35 måttsnören, alldenstund Theodoros befallt mig att hålla ut till
den 10 Payni (månad mellan 20 maj—24 juni). Vidare vet du också, huru
jag talade med dig om sesam- och kroton-oljan, nämligen att den är där.
Men manskapet arbetar icke förrän man uppmäter åt dem de fulländade
arbetena. Du gör alltså väl i att sända mätningstjänstemännen på det de
må företaga uppmätningen, annars kunde folket ta sig något tokigt före.
Ty du vet, hur det är med manskap när de firar, vet också att Meges’
manskap har ryckt ut och att de övriga är här, så att här inte är några
mer än vi. Och manskapet knorrar, ty de säger, att sedan tio månader
sker det dem orätt vid arbetet och att det går dem så därför att
trierar-ken (en militär befälhavare, det tycks som ”manskapet” vore
tvångskommenderat flottmanskap) icke är hos dem. Förbliv frisk! År 7, Payni 9.”
Även andra brev i sammanhang med detta antyder, att allvarlig
fara förelåg för sträjk av det förbittrade arbetsmanskapet. Ett annat brev
(från andra eller tredje seklet e. Kr.) uttrycker en till lägerlivet inryckt
ung mans känslor. Han klagar till sin mor, att hans utrustning är dålig
och ber henne skicka diverse kläder o. d.
I städerna, särskilt Alexandria, levde en mängd hantverkare, bagare,
skomakare, skräddare, snickare och smeder men även lyxhantverkare:
guldsmeder o. d. Man hade också i städerna stora väverier och glas- och
papyrusfabriker samt en utvecklad dödsyrkesrörelse: från balsamerare till
likkistfabrikanter. Stordriften arbetade icke med slavar, dessa användes
som hustjänare och i smådriften. Den sysselsatte fria arbetare och deras
lönekrav kom, som urkunder visar, mer än en gång arbetsköparna att på
ett högst modernt sätt sammansluta sig i truster. För övrigt märker man
en livlig ståndscirkulation, i det med kraftiga armbågar försedda medlem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
