Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eg’ptiska gråterskor vid en begravning. (Efter gammal målning)
mar av borgarklassen och även frigivna slavar genom gnlascheri tog sig
upp till rikedom, medan samtidigt patriciska släkter gick utför.
Givetvis rådde över hela landet en livlig trafik, speciellt i
skördetiden, men också f. ö. genom de ständiga spannmålsfrakterna, och i
Alex-andria hade man en sådan invasion av lantbor, att härbärgena ej räckte
till och man i början av tredje århundradet e. Kr. utfärdade förbud för
besök i staden i andra än absolut nödiga fall. Postgången var statlig och
bestod dels i en beriden ilpost, dels i en gående. Men denna post
befordrade endast officiella skrivelser och privata bara i mån tillfälle och
drickspängar gavs. Brevens adressering måste naturligen vara tämligen
noggrann. Så heter det på ett brev: ”Skicka bud till Theons konfektbod,
i Karidemos’ badanstalt, och i verkstaden skall han (budet) finna Dios,
Syros’ son, och han skall ge mig det.” Då brevet skrivits — och det
skrevs ofta på ett gammalt papyrusblad, sedan dess forna skrift
utskrapats, bladen var ej billiga — rullades det hårt, knöts ihop med snören och
förseglades samt överlämnades först därefter åt brevbäraren. Många brev
har man i våra dagar hittat på så vis, att bortkastade brevpapper
uppmjukats till en massa, som sedan använts vid förfärdigande av likkistorna.
Förseglad papyrusrulle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
