Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
revolutionära idéinnehållet. Detta medel, detta kamporgan, kan
växla form utan-"ätt partiets grundkaraktär därigenom förryckes.
När erfarenheten visat, både från vårt eget land och andra länder,
att decentraliseringen är oförenlig med förandet av den
revolutionära kamp, som är partiets uppgift, då vore vi ju enfaldiga
dogmatiker, om vi envist skulle fasthålla en sådan organisationsform bara
därför, att vi år 1917 i den såg idealet. Det har skett mycket se’n
den tiden. Vi har våra fem sinnen icke för att gå döva och blinda
genom livet utan för att höra, se och förstå. Vad har Andra
Internationalen lärt oss? Vad har erfarenheterna från de ryska,
tyska, finska och ungerska revolutionerna lärt oss? Först och främst
den organisatoriska centraliseringens nödvändighet för partier i
revolutionär kamp. Det kan ingen bestrida. Men vi förbereder oss
ju för den kampen och måste ta kcnekvenserna därav.
Invändningarna häremot är av två slag. Den ena- bottnar i
en otyglad individualism, som i grunden hatar alla partiband och
som hävdar den absoluta friheten att tala och handla som man för
gott finner. En sådan ståndpunkt är oförenlig med kommunismen,
ja med allt partiliv över huvud taget. Själva begreppet parti
innebär ett ingrepp i friheten. Rerlan där två människor samverkar
finns ingen absolut rörelsefrihet längre; så mycket mindre då när
det gäller tusen eller tio tusen. En absolut frihet kan man ha i en
diskussionsklubb, som förutsätter att det aldrig göres några
uttalanden. Ett parti, som. går ut på handling, måse kräva disciplin av
sina medlemmar, d. v. s. obrottslig sammanhållning utåt kring i
laga ordning fattade beslut och den enskildes underordnande under
de organ, som. fått partiets uppdrag att leda dess verksamhet. Och
denna disciplin måste bli så mycket fastare, ju viktigare kampen är
:— d. v. s. i en revolutionär tid och en revolutionär kamp måste den
vara ovillkorlig. Liksom den. lyckliga, utgången i ett krig kräver
den absolutaste disciplin från soldaternas sida och desertören
hemfaller åt döden, liksom sträjkbrytaren vid en facklig konflikt
ut-stötes ur de organiserade arbetarnas krets och brännmärkes som
förrädare, så kan också nutidens tillspetsade politiska klasskamp
endast föras framgångsrikt av ett parti, som bygges på järnhård
sammanhållning.
Det är löjligt att hovera sig . över ”diktatur’’ och ”träldom”
gentemot dessa princip-er centralisering och partidisciplin. Ty
det gäller här intet yttre tvång, till skillnad såväl från det militära
kriget med dess statstvång som från de fackliga kriget med dess or-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
