Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland och Sverige-Finland på sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Katarina hade arbetat vidare i samma riktning.
Men därigenom hade det ryska själfhärskardömets
verkliga väsen icke förändrats. Nödvändigheten fortbestod
att afleda det väldiga rikets krafter utåt, för att de ej
skulle vånda sig mot hvarandra och bringa hela den
blott af yttre tryck sammanhållna massan i ödesdiger
jäsning.
Huruvida och i hvilken mån medvetet Katarina II i
sin politik utgick från ett betraktelsesätt som detta år
knappast möjligt att afgöra, men i hvarje händelse
utgjorde hela hennes statskonst ett bra nog konsekvent
tillämpande af sådan åskådning. Lika så litet kan väl
bevisas att Gustaf III såg Rysslands utveckling i detta
ljus, men otvifvelaktigt är å andra sidan att han, som
ju godt kände till de ryska intrigerna under frihetstiden,
var fullt medveten om den fara, som hotade från öster
och därför beredde sig att när tiden förefölle gynnsam
afvårja eller i hvarje händelse förminska den. Med en
gräns så konstlad som den vid det senaste fredsslutet
fastställda mellan de svenska och ryska rikena, kunde
konfliktanledningar hvilken dag som helst uppstå eller
tillskapas, och då denna gräns framflyttats så mycket
närmare Sverige än tidigare hade äfven faran af en
eventuell konflikt i betydande mån ökats. Det är
följaktligen lätt förklarligt, att konung Gustaf umgicks med
planen att begagna sig af första tillfälle för att söka
återvinna åtminstone så mycket Sverige under frihetstiden
förlorat till sin östra granne.
Ett af de viktigaste föremålen för den svenska
regeringens omsorger blef därför också rikets krigsmakt
till lands och vatten. Flottan ökades och förbättrades,
armén omorganiserades delvis, särskildt de i Finland
förlagda trupperna, hvilka så till beväpning som i andra
afseenden ställdes på ny fot. På samma gång gjorde
konungen åtskilligt för Finlands utveckling också på
andra områden, men kunde själffallet icke tillfredsställa
alla kraf och förmådde därför icke fullständigt råda bot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
